Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Öppna PKU-registret nu - utred användandet sedan

Polisutredningen om dubbelmordet i Linköping då en åttaårig pojke och en medelålders kvinna brutalt bragtes om livet på öppen gata, står uppenbarligen och stampar. Inga större framsteg har i vart fall redovisats offentligt. Utredarna har dock funnit vissa blodspår som möjligen kan binda en gärningsman till brottet.

Utredarna av dubbelmordet i Linköping vill ha tillgång till det statliga blodregistret. Utnyttja det nu och bestm sedan tydligt hur det kan användas, menar Widar Andersson. FOTO: JAN FORSBY

Utredarna av dubbelmordet i Linköping vill ha tillgång till det statliga blodregistret. Utnyttja det nu och bestm sedan tydligt hur det kan användas, menar Widar Andersson. FOTO: JAN FORSBY

Foto:

Norrköping2004-11-01 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Frågan har nu uppkommit om blodspåret skall få samköras mot det s.k. PKU-registret. I registret finns blodprov från en mycket stor del av de svenskar som är födda efter 1975. Registret är uppbyggt i forskningssyfte och det har aldrig varit tänkt att vissa individers blod t ex skulle användas som bevis i brottmålsärenden. Sedan registret inrättades har emellertid DNA-tekniken utvecklats starkt. Minsta hudfragment, salivrest och blodspår som lämnats krav vid en brottsplats kan därmed med stor säkerhet knytas till en unik individ.

Med hjälp av PKU-registret kunde polisen tidigare i år stärka bevisen mot Anna Lindhs mördare. Polisens användning av PKU-registret prövades dock inte rättsligt i förväg och i efterhand har kritik riktats mot att det insamlade blodet användes i polisiära syften trots att det samlats in under helt andra premisser.
Invändningen mot att använda forskningsregister i kriminalfall är inte enbart akademisk. Ett grundläggande drag i våra grundlagar är att de skall skydda individerna mot staten. Ett obligatoriskt system för insamlande av blod ger onekligen staten stora och oanade möjligheter till också oönskad kontroll, övervakning och sortering av medborgarna. Därför har PKU-registret ett uttalat forskningssyfte. Skall detta register nu istället användas för polisiära syften kräver därför rättsstatens principer att detta syfte är tydligt för medborgarna när de lämnar sitt blod till registret.

När väl detta är sagt framstår det å andra sidan som helt absurt och rättsvidrigt att en dubbelmördare skall kunna gå fri - när lösningen kanske finns i PKU-registret. Därför bör regeringen - eller en snabbinkallad domstol - ge polisen rättighet att använda sig av registret. Därefter bör regeringen snarast ta initiativ till en djupgående översyn av hur PKU- och andra snarlika register - skall nyttjas polisiärt i framtiden. Skulle regeringen neka Östgötapolisen denna möjlighet kan det dessutom - rätt eller fel - anföras att mordet på utrikesministern var "viktigare" att lösa än dubbelmordet i Linköping. En sådan diskussion vore förödande för rättssamhällets fundament om likhet inför lagen.