Finansmarknadsminister Mats Odell (KD) uttalar i NT 10 juni att "ett nej till kärnkraften är så nära ett hål i huvudet som man kan komma". Jag måste medge att jag tycker det är beklämmande att en minister uttalar sig så kränkande om människor som inte delar hans uppfattning. Jag hade väntat mig ett mer respektfullt förhållningssätt från en av landets högsta befattningshavare.
Debatt
Uttalandet slår också mot Odell själv då han vid kärnkraftsomröstningen 1980 var kampanjledare för dåvarande KDS i kampen mot kärnkraften. Hur nära var Odell då ett hål i huvudet? Odells snedresa är dessvärre signifikant för hela hans parti. Från att ha varit ett ganska progressivt småfolksparti med ett visst miljöengagemang har nu partiet parkerat långt ut på högerkanten med värdekonservatismen som ledstjärna. Partiets miljöpolitik fick sin egen härdsmälta när man 2006 gick till val på sänkt bensinskatt.
Själv har jag ganska gott om hål i huvudet! Hål som jag kan fylla med kunskaper om hur man bygger ett hållbart samhälle, ett samhälle som är ekologiskt, socialt och demokratiskt hållbart.
Det är ett mycket svårt arbete där mycket nytänkande, tankevändor, forskning, teknikutveckling och allas medverkan behövs. Ingen har idag alla lösningar, men tillsammans kan vi lyckas.
I det samhället finns ingen plats för kärnkraft, och heller inte för olja, kol och gas. Vi måste bygga vårt hållbara samhälle på kretslopp, att leva i en dopad ekonomi där dopningsmedlet heter billig lagrad energi är bara en historisk parentes. Att då, som Odell förespråkar, byta den ena återvändsgränden mot den andra, leder inte framåt. Det bara fördröjer den oundvikliga omställningen och gör processen ännu svårare.
Det är egentligen synd om Mats Odell, som antagligen inte har några hål i huvudet. Hur ska han då kunna lära något nytt? Hur ska han kunna lära sig att den enda riktigt miljövänliga kilowattimmen är den vi aldrig behöver producera? Hur ska han kunna lära sig att kärnkraften visserligen är koldioxidfri i själva reaktorhallen, men att den har andra gigantiska miljöproblem som sträcker sig hundratusentals år fram i tiden?
Det är de med plats i sina huvuden för nya kunskaper och tankar som bär framtiden i sina händer. Mats Odell hör uppenbarligen inte dit. Jag hoppas innerligt att väljarna utnyttjar den valfrihet som Kristdemokraterna så starkt värnar om till att välja en riksdag som söker lösningarna i framtiden och inte i det förgångna.