Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Nyfikna kossor i Kovik

Foto:

Norrköping2005-07-05 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I går morse vid halvfyra tiden kom jag till Visby hamn. Mitt första evenemang var inte förrän klockan tio på förmiddagen. Så jag hade några timmar att slå ihjäl. Bestämde mig för att hitta någonstans att sova.
Insåg snabbt att det enda alternativet vid denna tidpunkt var att lägga sig en stund utanför bilen vid någon avskild plats efter havet. Jag körde väg 140 söderut mot Klintehamn. Efter någon mils körning fann jag en vägskylt som pekade mot en plats om heter Kovik. Enligt skyltningen var Kovik även en fornlämning.
Vid den lilla avtagsvägens slut fann jag ett väl bevarat fiskeläge. Där var lugnt och stilla. Jag parkerade under ett par vindpinade tallar och rullade ut liggunderlaget, lade mig ner och drog över mig en filt. Efter en kvart gav jag upp. Myggorna var för svåra. Fällde istället baksätet på bilen och kröp in i bakluckan där jag somnade snabbt.
Vaknade efter en halvtimme av att bilen gungade och av underliga skrapljud mot bilen. Vände på mig och tittade ut genom bakluckans stora fönster. Utanför stod tio-femton ytterst nyfikna kvigor och stirrade på mig samtidigt som deras blöta mular buffade på bilen. Ett par av dem visade dessutom stort intresse för den väska med mina kläder som jag ställt utanför bilen för att själv få plats i bakluckan. Jag kravlade mig ut ur bilen för att rädda kavajen och kalsongerna. Kvigorna struttade iväg och lugnet infann sig igen. Kunde dock inte somna om.
Klockan närmade sig halvsju och jag packade i ordning mina grejer. Tog en handduk och gick ner till havsstranden för att blaska av mig.

<b>På lite avstånd såg jag en svanmor simma runt med fem dunbolleungar. Förlorade mig i den vackra synen och uppmärksammade därför inte i tid den vingviftande och väsande svanpappan som gick till attack. Hann med nöd och näppe undan den försvarande fadern. </b>

Halvåtta i går morse hade jag återvänt till civilisationen i form av en bensinmack, automatkaffe, Gotlandstidningarna och en ostsmörgås som av smaken att döma hade sett många bättre dagar. Just då kände jag viss samhörighet med ostmackan. Natten som passerat tillhörde inte mina bästa.
I natt sover jag inomhus.