När siffrorna blir bokstäver
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så är det på alla tidningar.
Det är inte bara bokstäverna som ska haka i varandra och göra Folkbladet värd att läsa.
Hemligheten med allt tidningsmakeri är att låta siffrorna haka i bokstäverna till ett samspel som skapar den uppåtgående spiralen.
Annonssäljaren tänker kanske inte på det till vardags.
Inte reportern, redigeraren, fotografen och inte jag heller egentligen. Men sanningen är ju att tillräckligt många sålda helsidesannonser kan betyda en reporter eller en fotograf till, vilket på marginalen kan betyda att ytterligare några bestämmer sig för att prenumerera.
Räknenissarna kan aldrig ensamma skapa tidningar som folk vill betala för, det visar all erfarenhet. Vi lever inte av Nasdaqbörsen allena. Men när bokstäverna kör siffrorna på porten går det med svindlande hastighet nerför i en spiral åt fel håll. Det finns tydliga spår i sanden som avskräcker.
När jag mot slutet av säsongen tittar på Allsvenskans tabell ser jag framför mig en serie av matcher med vackra mål, förödande målvaktsmissar, felaktiga domslut och jag minns matcher i regn & rusk som vi egentligen borde ha vunnit.
Siffrorna vrids upp till kött och blod.
Ungefär så är det också nu när jag granskar Folkbladets siffror.
Det kan vara lösnummerförsäljningen, till exempel. Den tjocka luntan med statistik från samtliga försäljningsställen. Lösnummerförsäljning är inte vår bästa sportgren.
Det finns ärligt talat återförsäljare som bara tar ett exemplar och som sällan tycks bli av med det.
Men det finns också såna som tar just ett ex och aldrig lämnar en retur. Då ser jag framför mig hur en och samma kund kommer vid exakt samma tidpunkt varje dag och inhandlar Folkbladet.
Hur ser han/hon ut, varför prenumererar han/hon inte?
De som säljer riktigt många tidningar är faktiskt inte så spännande. Det är givet att, till exempel, en bensinstation med en ständig genomströmning av kunder och extremt generösa öppettider också säljer en bunt Folkbladet varje dag.
Men ta den där lilla närbutiken som tar arton exemplar och säljer alla. Jag försöker se de där arton framför mig, vill få siffrorna att bli kött och blod.
Om tidningen är slutsåld varje dag måste det rimligtvis betyda att en och annan gång kommer det en kund som blir utan.
Kunden kanske tvingas köpa den näst bästa ortstidningen, trösta sig med en chokladbit eller strunta i alltihop och gå hem och säga precis som det är:
- Folkbladet var slut som vanligt, typiskt!
Jag får ringa den där butiken och se till att de tar nitton ex, eller rentav tjugo jämnt, i fortsättningen. Samtidigt kunde man kanske fråga om det går för sig att sitta i kassan nån gång. Bara för att få se vilka de där arton är, och den där nittonde som ibland blir utan.
Med marknadschefen går jag igenom upplagesiffrorna. Vi minskade med förargliga 100 exemplar förra året.
Lika mycket, eller lite, som den åldrande greven. I tidningsbranschen använder vi oss av begreppet hushållstäckning,i andra branscher talar man om marknadsandelar. Utvecklingen i Finspång är intressant sett ur den synvinkeln.
Där minskade den åldrande greven hushållstäckningen med 0, 8 procent förra året. Medan vi då, icke oväntat, ökade med 1 procent!
Men egentligen är det väl varning utfärdad för att snöa in alltför mycket på siffror av det här slaget. Man riskerar att dribbla bort sig själv. Det viktiga måste vara att fortsätta satsningen på att berätta historien om nutiden i din närhet.
När så bokstäverna samspelar med siffrorna kan det hända saker. Följ mig bortåt vägen så ska du få vara med om något.