Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Moralismen avvecklas

Människor med missbruksproblem, personer med psykiska sjukdomar och hemlösa medborgare har alltför länge betraktats som objekt som kan flyttas hit och dit av politiker och myndigheter. Sällan har dessa människor upplevts som subjekt med eget ansvar och egna möjligheter att påverka och styra sina liv.

Foto:

Norrköping2004-11-10 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Människor som lever under sådana villkor har vant sig vid att möta ringaktning och moralism i många av sina samhällskontakter. Enstaka socialarbetare, poliser, sjukvårdsmedarbetare och lokalpolitiker har tillsammans med en del folkrörelser och klientorganisationer gått emot strömmen. De har mött människorna på livets olika offentliga skuggsidor just i de situationer där människorna befunnit sig. Vid dessa möten och kontakter har den fysiska och psykiska överlevnaden möjliggjorts för ännu en dag, ännu en vecka, ännu en månad.

Det finns ingen anledning att på något sätt romantisera tillvaron vid sidan av livets allfarvägar - livet som gatumissbrukare, hemlös och/eller som utslagen och psyksjuk är sannerligen inget att önska ens sin värsta ovän. Men det finns heller inga anledningar att moralisera över dessa medmänniskors livssituation. De allra flesta av de utslagna som vi ser runt Systembolagen, i parker, järnvägsstationer och i portgångar har för länge sedan passerat det stadium då de hade kunnat "kamma sig, borsta tänderna och skaffa ett jobb" för att komma igen. Många har ens aldrig varit i det stadiet.

Följaktligen behövs en bred och individuellt anpassad insatskarta för att kunna bidra till en förbättring av dessa människors livsvillkor. En del är så sjuka och trasiga att de förmodligen behöver stora doser av vård och omsorg livet ut. Andra däremot har förutsättningar att göra sin livskvist lite grönare bara genom att bli sedda, bli räknade med och genom att få hjälp med de saker och ting som de vill bli hjälpta med. Bli subjekt istället för objekt.

Genom insatser från bl a regeringens narkotikasamordnare Björn Fries, socialtjänstminister Morgan Johansson och psykiatriminister Ylva Johansson håller delar av den gamla moralismen på att avvecklas inom dessa delar av det socialpolitiska/medicinska fältet. Ryggmärgsreflexen att ropa på tvång och inlåsning så fort något avvikande och/eller extraordinärt uppenbarar sig på samhällsarenan avtar därmed.

Även om Ylva Johansson - likt många psyksjuka själva - ser ett behov av vissa tvångsinsatser för att i vissa lägen säkerställa livsviktig medicinering inom psykiatrin så är det ingen tvekan om att hon kommer att lägga störst vikt vid en utbyggnad av den öppna psykiatrin.

I samma kluster av frihetliga och pragmatiska idéströmningar befinner sig Morgan Johansson och Björn Fries. Med Fries som pådrivare och Morgan Johansson som exekutivt statsråd i regeringen kommer nu både en utredning om vårdgaranti för missbrukare och en proposition om sprututbyte för injicerande narkomaner. Ingen av dessa tre reformer är självfallet lösningen med stort L.

Ingen av reformerna saknar heller relevanta invändningar. Det finns nämligen inga enda Lösningar och den reform/proposition som det inte går att rikta viss kritik mot borde aldrig ha föreslagits. Livet är en strid och tillvaron består av konfliktande och subjektiva intressen. Det regeringen nu gör är att tillerkänna också hemlösa, missbrukare och psykiskt sjuka människor möjligheten att agera som subjekt i samhället.