Miljöpartiet har rätt: Sänk rösträttsåldern
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
</span>Andelen äldre i befolkningen ökar avsevärt. De yngre generationernas uppfattningar och värderingar riskerar att drunk-na i havet av etablerade och "halvtrötta" 60-plussare.
Den representativa demokratin kan få ökade balans- och legitimitetsproblem om inget görs.
Att släppa fram lite drygt 200000 nya väljare till valurnorna kan - för att låna ord av Storbritanniens premiärminister Gordon Brown - fungera som en "uppiggande spruta i armen" på demokratin.
Svenska kyrkan beslutade snabbt - så fort hon befriats från statens byråkrati - att införa en 16-årsgräns vid kyrkovalen. Två ledare för Svenska kyrkans Unga, David Sundén och Klas Corbelius, argumenterade fri-modigt för den sänkta åldersgränsen på ungdomsförbundets hemsida:
"Om Maria kunde föda Jesus vid 14 års ålder kan nog 16 åringar rösta fram beslutsfattarna i Svenska kyrkan."
1866 var rösträttsåldern till riks-dagens första kammare 35 år. Steg för steg har åldersgränsen sänkts. 1969 gavs 19-åringar rösträtt, medan det krävdes 20 år på nacken för att kunna bli vald. Förr 33 år sedan gjordes den senaste justeringen. 18 år är den nu gällande ålder som krävs för att välja och för att bli vald.
1994 infördes emellertid fyraåriga mandatperioder i Sverige. Det innebar bland annat att den genomsnittliga åldern för förstagångsväljare höjdes. Enligt beräkningar som Ungdomsstyrelsen genomfört, skulle införandet av en 16-årsgräns betyda att genomsnittsåldern skulle landa på cirka 18 år.
Skeptiker till sänkt rösträttsgräns brukar invända att unga människor är mer öppna för populistiska budskap och därför mer lätta att manipulera för extrema partier.
I Tyskland - ett land med många likheter med Sverige - finns erfarenheter av sänkt rösträttsålder.
De första kommunalvalen där 16-årsgräns tillämpades genomfördes hösten 1996 i tyska Niedersachsen. Därefter har ytterligare fyra delstater genomfört kommunalval där 16-åringarna haft rösträtt.
Lärdomarna från Tyskland ger skeptikerna svar på tal. Ungdomarna har inte visat sig vara mera trendkänsliga än andra väljare. 16/17-åringarna har också använt sin rösträtt i större omfattning än 18-20-åringarna.
En annan invändning mot sänkt åldersgräns är att omyndiga personer inte kan väljas in som ledamöter i församlingar som fattar beslut med myndighetsverkan.
Det finns dock inget som säger att rösträttsåldern måste vara densamma som valbarhets-
åldern.
I ett nutidshistoriskt perspektiv är det snarare regel än undantag med en lägre åldersgräns för väljare än för dem som ska väljas. Att behålla 18 år som myndighets- och valbarhetsgräns står därför inte alls i konflikt med att sänka rösträttsåldern till 16 år.
I Sverige är det endast miljöpartiet som aktivt driver frågan om 16-åringarnas rösträtt. Så är också mp det yngsta och på flera sätt fräschaste partiet i riksdagen.
Mona Sahlin borde haka på Maria Wetterstrand och göra gemensam sak med miljöpartiet.
Sahlin kan få gott eldunderstöd av sina ordförandekollegor i de tyska och brittiska socialdemokratiska partierna. SPD är sedan flera år en aktiv förespråkare för 16-åringarnas rösträtt. Och häromdagen lyfte New Labours ordförande, premiärministern Gordon Brown, upp sänkt rösträttsgräns som en viktig, demokratisk fråga.
Sveriges 16-åringar riskerar att hamna på efterkälken.