Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Många hänsyn att ta för landstingsledning

Bror Gårdelöfs inlägg på debattplats i dagens FÖ borde stimulera till en saklig och prövande debatt om landstingets sjukvårdsproduktion. Gårdelöfs artikel förtjänar uppmärksamhet inte minst därför att han själv är medarbetare i östgötalandstinget.

Foto:

Norrköping2004-12-27 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I alla stora företag/förvaltningar finns alltid spänningar och konflikter mellan ledningen och medarbetarna.
Det är dessutom ingen hemlighet att motsättningarna inom landstingsvärlden ibland är särskilt hårda.

<B>Landstingens politiskt utsedda ledningar upplever t ex inte så sällan svårigheter med att vinna legitimitet i den egna organisationen. Bland de professionella medarbetarna i landstingens verksamheter dominerar ofta patient/klinik och sjukhusperspektiven, medan de politiska ledningarna mer har fokus på budget, regionalpolitik och eventuella vallöften.</B>

Bror Gårdelöf kritiserar t ex arbetsfördelningen mellan sjukhusen i Motala och Norrköping. Tänker man bort regionalpolitiska överväganden så bedömer jag att hans argument är starka. Jag håller heller inte för otroligt att Gårdelöfs kritik av hur kirurgins och ortopedins produktionsplatser har fördelats i länet har fog för sig även om regionalpolitiken vägs in i sammanhanget.

<B>Landstingspolitikerna måste dock balansera en mängd olika intressen mot varandra. De politiska balansakterna bygger på en särskild sorts rationalitet som ofta inte är särskilt lättargumenterad gentemot de egna medarbetarna. För att hålla ihop landstinget och skatteunderlaget krävs t ex att sjukvårdsproduktionen pågår på en mängd orter i länet.</B>

För företagsledningen i det amerikanska bilföretaget General Motors gäller däremot en omvänd rationalitet. Under vårvintern 2005 skall de avgöra om tillverkningen av nästa generations mellanstora bilmodell skall ske i Trollhättan eller i Rüsselsheim i Tyskland. Företagsledningen fokuserar helt på de respektive fabrikernas effektivitet och lönsamhet och regionalpolitiska bedömningar spelar en mycket undanskymd roll i dramat.
Men givetvis kämpar de professionella medarbetarna i Trollhättan och Rüsselsheim för just sin fabrik. På samma sätt kämpar kommunledningarna, de lokala landstingspolitikerna och de ortsanknutna medarbetarna i Motala och Norrköping för sina orter.
Till skillnad mot General Motors måste landstingsledningens politiker se till att försöka fördela "missnöjet" i organisationen på ett så rättvist sätt som möjligt. Därför agerar de ofta pragmatiskt utifrån de politiska realiteternas geografi. Bror Gårdelöf argumenterar istället - som jag förstår honom - för en effektivitet och pragmatism som utgår ifrån hur organisationens medarbetare och andra resurser bör användas för att ge maximal patientnytta.
Bror Gårdelöfs inlägg kan därför läsas som en appell för att den politiska organisationen inom sjukvårdsproduktionen är otidsenlig och i grunden orationell. Folkbladet ser fram mot fortsatt debatt i spalterna utifrån Bror Gårdelöfs inlägg.
Vad säger hans kollegor? Politikerna? Patienterna? Skattebetalarna?