För en vecka sedan vann en person i Helsingborg 215 miljoner kronor på Lotto. Vi talar om det vid morgonmötet på redaktionen och bestämmer att det får bli ämnet för dagens fråga nästa dag.
Alltså: Vad skulle du göra om du vann så mycket pengar? Det är en bra fråga.
Krönika
I frågan ligger att vi tänker oss att människors hemliga drömmar ska blottläggas. En hel värld av självförverkligande ligger där och bara väntar. Allt är ju till synes plötsligt möjligt.
Oftast visar sig drömmarna inskränka sig till en långresa, en ny bil och att betala av lånen, ungefär så. När skåningen som kammat hem storvinsten tillfrågades om vad han skulle göra med pengarna var svaret att köpa dyrare biljetter till Rögles matcher i ishockey...
Ett par hundra miljoner kronor. Det är hemskt mycket pengar. För mycket rentav. En av dem som svarade på vår fråga i tidningen i tisdags sa också att det var alldeles för mycket.
- Hjälp, så mycket skulle jag inte vilja vinna, det är ju rent hisnande. Trettio miljoner på sin höjd.
Jag förstår synpunkten, har i minnet ett exempel på att det faktiskt kan vara problematiskt att vara extremt rik. Han var en av sönerna till en mycket framgångsrik entreprenör som just sålt sitt livsverk.
Den här killen kom som vikarie till tidningen jag jobbade på då. Namnet var ovanligt och alla visste vem han var, att han var mångmiljonär. Själv hade han ingen åstundan att gå i pappans fotspår. Han ville bli journalist, det var hans dröm. Att bli en av oss. Det blev han aldrig.
Alla de där pengarna skavde, blev som en sten i skon, en finne på ryggen, vad ni vill, den gick inte att bli av med. Min bäste kompis på tidningen var nattchefen. Egentligen en varm person med ett stort hjärta.
Men han var inte snäll mot den här unge mannen. Man kan kanske kalla det avund, min kompis blev på något sätt i alla fall provocerad av killens alla pengar. Den unge mångmiljonären hade det tufft på redaktionen.
- Varför slavar du här sent på kvällarna när du är så förbannat rik!?
Det fick han ofta höra. Samtidigt som han fick tillbaka sitt manus fullt med strykningar och rättningar. Jag var en av dem som skrattade med då. Men jag har reflekterat över det efteråt.
Att riktigt mycket pengar i själva verket kan försvåra förverkligandet av drömmen.
Det omvända är förstås det vanliga och ett större problem. Alla begåvningar som inte får en chans därför att de är födda i fel kvarter. Det finns många dikter och sånger med budskapet att huvudsaken här i livet inte alls är pengar, utan kärlek. Som i "Satisfied Mind" till exempel, som både Bob Dylan och Johnny Cash sjungit in;
" Money can´t buy back your youth when you´re old, or a friend when you´re lonely, or a love that´s grown cold ".
Den med lite anlag för cynism kan ha en annan syn på den saken. Det är den välbärgade som anser att det viktigaste i livet är kärleken. Den fattige vet att det är pengar.
Det var bara det jag ville säga.