Lokal valuta kan minska arbetslösheten
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Runt om i världen tar människor initiativ till att förbättra sin situation genom införandet av lokala pengar.
För närvarande finns lokala pengar i olika former på närmare 5000 ställen.Det finns många olika varianter.
I USA finns exempelvis Time Dollars som egentligen är ett system där man byter timmar, mest använt inom områden med anknytning till vården. I många delstater i USA är transaktioner i Time Dollars skattebefriade.
I Calgary i Kanada godtas den lokala Calgarydollarn bl.a. som betalning för resor med den kommunala lokaltrafiken.
Lokala pengar användes i stor utsträckning under den ekonomiska krisen på 30-talet, även i Sverige, bl.a. i Småland. Dessa sedlar, som utgavs av en industrigrupp, bar också påskriften att de godtogs som betalning på Grand Hotel i Stockholm.
I den lilla kommunen Wörgl i Österrike bekämpades arbetslösheten mycket effektivt i början på 1930-talet.
Varje innehavare av lokala sedlar betalade vid månadsskiftet en avgift på 1 procent av beloppet, annars var pengarna inte giltiga nästa månad.
På 13 månader minskade arbetslösheten med en fjärdedel, samtidigt som den steg nästan överallt annars. Tyvärr avbröts det hela genom en serie domstolsprocesser med den Österrikiska Centralbanken som initiativtagare.
Med en lokal valuta kan en större likviditet skapas i ett område utan att dessa pengar med automatik förflyttar sig till landets finansiella centra. De extra inkomster som blir möjliga kommer att användas inom kommunen eller regionen och på detta sätt bli nya inkomster inom samma område. Det innebär växande möjligheter för det lokala näringslivet, rimligen med en motsvarande minskning av arbetslösheten.
Ett sätt att ordna fram lokala pengar är att intresserade personer och företag samarbetar inom en organisation och lägger in sin kronlikviditet i en gemensam kassa, uppdelad på separata konton. Med den egna behållningen som bas kan värdekuponger ställas ut, lämpligen med angivet sista giltighetsdatum. Ett motsvarande belopp på kontot spärras för egna uttag.
När en värdekupong begärs inlöst tas pengarna från den spärrade delen av medlen på utställarens konto. Värdekupongerna används som betalning hos de företag som förklarat sig villiga att godta dem och medför lämpligen en viss bonus, t.ex. 5 procent, innebärande att en "tjuga" gäller för 21 kr. Detta medför att det blir intressant att använda dem i omsättningen och att de stannar i cirkulation under en stor del av sin giltighetstid.
Erfarenhetsmässigt bör en stor del av de kronor som står på kontona i den gemensamma kassan kunna lånas ut till insättarna under tiden värdekupongerna cirkulerar som lokala pengar. Det betyder att de som deltar i systemet till stor del kan använda sina pengar dubbelt. Lånen skall naturligtvis ges mot säkerhet och med en rimlig amorteringstid. På detta sätt tillgodogör sig deltagarna samma fenomen som en vanlig bank utnyttjar när den lånar ut insättarnas pengar på samma gång som insättarna hela tiden har rätt att ta ut pengarna. Kostnaden för dessa lån behöver endast täcka administrationen eftersom ingen utomstående skall plocka ut någon vinst ur verksamheten.