Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Linköping tänker fritt - Vad tänker Norrköping?

Elever som ska välja till gymnasiet i Norrköping har inte samma möjligheter som elever i Linköping. Här en elev på Navestadskolan.
Foto: Janne Forsby/arkiv

Elever som ska välja till gymnasiet i Norrköping har inte samma möjligheter som elever i Linköping. Här en elev på Navestadskolan. Foto: Janne Forsby/arkiv

Foto:

Norrköping2005-09-03 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den politiska striden om privat eller offentligt huvudmannaskap för sådana verksamheter som t ex skolor, äldreboenden och sjukhus är, i mina ögon främst utslag av reaktioner i de gamla politiska systemens reptilhjärnor. Huvudmannaskapet i sig säger nämligen mycket lite om det som är verksamhetens syfte; att skapa största möjliga nytta och kvalité för de ekonomiska resurser som finns tillgängliga.

I Linköping har man sedan länge fattat det där. Skickliga och engagerade politiker på båda sidor av det gamla blocket, samarbetsinriktade företagare i små och stora privata och kommunala bolag och alerta fackföreningar som t ex Lärarförbundet förbereder nu starten av ett "teknikcollege" till hösten 2006.

Den nya skolan vänder sig främst till gymnasieelever som är intresserade av att vara med och konkurrera om framtidens tekniskt och samhälleligt inriktade arbetsplatser. Tanken är även att skolan skall utvecklas till ett kompetens - och resurscenter för fortbildning för redan yrkesverksamma människor ute i företagen. Man tänker sig även att skolan skall kunna ge kunskaper och understöd åt grundskolans elever.

Skolan skall ledas av en egen verksamhetsstyrelse där de olika aktörerna ingår. Politikerna i Linköping skall dock inte vara med i skolans styrelse. De uppträder istället som beställare och betalare av skolans tjänster.
En av de drivande bakom teknikcolleget är socialdemokraten Kent Waltersson. Han är ordförande i Linköpings kommunala bildningsnämnd. Han berättar för mig att både små och stora företag från orten är engagerade. Under diskussioner som pågått i drygt ett och ett halvt år har det växt fram en samsyn i kretsen av intressenter.

<B>"Ingen av oss är t ex intresserade av en framtid där den svenska industrins roll är att konkurrera om jobben med låga löner, monotona och enahanda arbetsuppgifter och dåliga arbetsvillkor i övrigt. Vi är helt eniga om att i stället konkurrera med kunskap och kompetens. Det är med den ambitionen som våra planer om en gemensam skola av det här slaget utvecklats," säger Kent Waltersson. </B>

Tekniska Verken i Linköping AB är ett rörelsedrivande företag inom den kommunala koncernen Linköpings stadshus AB. Waltersson anser att Tekniska Verkens engagemang i teknikcolleget har en särskilt viktig betydelse för skolans möjligheter att rekrytera elever ur en stor och bredare målgrupp än andra tekniska skolor.

Tekniska verken är nämligen en stor aktör inom det miljötekniska området. Inom de kommande åren kan vi räkna med att det miljötekniska intresset kommer att öka såväl politiskt som kommersiellt. Kombinationen miljö och teknik kan därför te sig väldigt lockande för ett stort antal pojkar och flickor som gärna vill förena möjligheten till ett spännande och välavlönat arbete med chansen att göra insatser för miljön.

<B>Linköpings val att koncentrera sig på skolans syfte och verksamhet istället för på dess huvudmannaskapsformer är berömvärt och framåtsyftande. Norrköping borde följa i Linköpings spår.</B>

I Norrköping finns många företag och branscher som säkert är intresserade av att vara med. Li Teske skulle säkert få gehör hos t ex handeln, Louis de Geer, symfoniorkestern, Holmen, logistikbranschen, hamnen och så vidare. Inom dessa företag och branscher finns kompetenser och kunnanden som kommunen saknar.
Samtidigt finns hos kommunen stora kunskaper om sådant som lagar, skolekonomi, betygssättning, mm som utgör främmande fåglar för näringslivet. Partnerskap är därför framtidens melodi.