Linje 2 behövs
En transponder monteras i en framruta på en bil i Stockholm. Inte så enkelt på isfrostiga rutor. Använd gärna en hårtork för värme och torrhet, tipsar vägverket. Foto: Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ledare
Syftet med avgifterna är att skrämma bort onödig fordonstrafik från staden. Tanken är att luften skall bli bättre och att framkomligheten i trafiken ska förbättras. Sådana målsättningar kan knappast någon vara emot. Ändå har det varit ett oherrans ståhej om trängselavgifterna. Bråket har många orsaker. En förklaring är den eviga motsättningen mellan Stockholms kommun och regeringskansliet.
Trots att Stockholms ledande socialdemokrat Annika Billström i sitt valprogram 2002 lovade att inte införa några vägtullar så beslutade regeringen - utpressad av miljöpartiet - att Stockholm skulle genomföra ett försök med just vägtullar. En annan orsak till det stora bråket om trängselavgifterna är den normalt höga konfliktnivån i Stockholms lokalpolitik. Trafikfrågor är särskilt politiskt laddade i huvudkommunen.
Små ytterlighetspartier som Stockholmspartiet och miljöpartiet har under två mandatperioder kunnat styra över både borgerliga och socialdemokratiska kommunstyrelser i Stadshuset. Jämfört med t ex Göteborg och Malmö ligger därför Stockholm långt efter när det gäller trafikinvesteringar.
Bortsett från allt detta är det givetvis bra att försöka begränsa trafiken inne i staden. Genom det omfattande politiska bråket har trängselavgifterna försenats väsentligt. Försöksperioden blir därmed väldigt kort. Det är tveksamt om trängselavgifterna hinner få en ärlig chans fram till folkomröstningen i september. Under de kommande veckorna kan vi räkna med att trängselavgifternas alla barnsjukdomar kommer att uppmärksammas stort i media. Därigenom kommer den negativa opinionen att förstärkas. Å andra sidan skapar medielogiken förutsättningar för mycket positiv press efter några månader. Då kommer vi att översköljas av rapporter om minskade utsläpp, mer kollektivtrafik, snabbare stadsbussar och uppsving för miljöbilar - som är befriade från trängselavgifter.
Svenska Dagbladet lät i går tre universitetsplacerade experter i trafikteknik/infrastruktur, bedöma och vikta några av de viktigaste argumenten från moderaternas NEJ-sida och miljöpartiets JA-sida inför den kommande folkomröstningen. Få av argumenten för och emot föll i god jord hos experterna. Partipolitikerna har i alltför hög grad sorterat in folkomröstningen om avgifterna i den ordinarie valrörelsen om makten i Stadshuset. Viljan att diskutera trängselavgifterna i sak är därför mycket svag. Moderaternas Kristina Axén-Olin som i samband med valrörelsen 2002 t ex höll öppet för biltullar har idag definitivt stängt dörren för avgifter i trafiken.
Låter väljarna sina partipolitiska uppfattningar styra hur de röstar i folkomröstningen om trängselavgifterna, talar det mesta i nuläget för att det blir ett kraftigt NEJ-resultat. Därmed åker de nästan fyra miljarder kronor som satsas på försöket rakt ner i sjön. Därför borde det finnas en "linje två" bland valsedlarna i omröstningen.
De väljare som inte vill säga definitivt Ja eller Nej till trängselavgifter borde ha chansen att rösta på ett alternativ som innebär att försöket förlängs med två år innan dess öde slutligen avgörs. För- och nackdelar behöver tid för att kunna analyseras och vägas av mot varandra. Ett drygt halvårs försök är otillräckligt.