Ledare: Segregation ger fördomar
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Alla behövs" var tema på årets 1 maj. För integration och mot diskriminering. En given paroll för en demokratisk rörelse som tror på jämlikhet och alla människors lika värde.
En självklar målsättning men dit vägen är lång. Etnisk diskriminering förekommer i stor utsträckning, tydligast på arbetsmarknaden men i alla sammanhang. Arbetslösheten bland personer med utländsk härkomst är större än arbetslösheten generellt. Under första halvåret av 1999 var 5,6 % av befolkningen med svensk etnicitet arbetslösa. För utländska medborgare i Sverige var siffran 15,6 %, alltså tre gånger så hög. Även bland de svenska medborgarna med rötter i ett annat land var arbetslösheten betydligt högre än generellt, 10,4 %. Högre andel arbetslöshet beror inte endast på diskriminering. Bristande språkkunskaper och behov av kompletteringsutbildning kan vara två orsaker. Men likväl som kvinnor är lönediskriminerade, samt kraftigt underrepresenterade på vissa högre befattningar så finns det någonting i samhället som gör att människor bemöts olika och diskrimineras.
I går var jag på en skola i Täby norr om Stockholm. Jag besökte en klass som består av 20 killar på elprogrammet med ungefär en månad kvar till studenten. För några veckor sedan var jag på samma skola och träffade lika många killar som går första året på teknikprogrammet. Deras resonemang och åsikter var snarlika och åldersskillnaden inte särskilt framträdande. Vi diskuterade kring parollen på 1 maj, om integration och diskriminering. Fördomar var någonting vi uppehöll oss länge kring och samtliga i klasserna berättade att de har fördomar mot människor med utländsk bakgrund. En människas utseende kopplar de till ett beteende och när det gäller icke-svensk etnicitet var de förutfattade meningarna av väldigt negativ karaktär.
Fördomar är någonting som återfinns hos oss alla, men att dessa unga killar var så fyllda med nedsättande omdömen om olika folkgrupper var skrämmande. Det blev förstås en livlig diskussion som pågick länge. Förhoppningsvis bidrog mitt besök och vårt samtal till att några av dem omprövar sina tvärsäkra påståenden.
Efteråt funderade jag över vilken betydelse det har att killarna bor i en segregerad kommun. Täby har relativt homogen befolkning, med en mindre andel flyktingar och personer med invandrarbakgrund. Gymnasie-skolan speglar givetvis detta samhälle och de klasser jag besökt har inte en enda elev med utländsk bakgrund. Även om alla numera är överens om hur förödande bostadssegregationen är för möjligheterna till integration, så lever den kvar genom gräddhyllornas villaområden likväl som i hyresrättsbetongen. Segregationen finns i Stockholm och Malmö likväl som Hudiksvall och Norrköping. Fördomar frodas genom segregation. Dessa till synes lätthanterliga och ofarliga fördomar som är grogrund för diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.