Ledare: Maud-effekten
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På sätt och vis är uppgången märklig. Maud Olofsson har fördubblat centerpartiets opinionsstöd utan att egentligen göra mer än att upprepa några klyschor och politiska plattityder ; om än på ett något hurtigare sätt ochmed en tydlig dialekt. Centerpartiets uppryckning visar att behovet av nya profiler i svensk politik är större än någonsin.
<b>Morgonluft</b>
Med centerpartiets uppgång kan även Bo Lundgren vädra morgonluft. Trots att moderaterna på sin hemsida räknar ner mot valdagen - då nästa borgerliga regering ska bildas - har utsikterna att förverkliga sådana drömmer förefallit avlägsna.
Tillsammans med stödpartierna har Göran Persson sett ut att sitta säkert i Rosenbad. I Demoskops väljarundersökning som presenterades i helgen har dock vänsterpartiet gåttkraftigt tillbaka samtidigt som miljöpartiet ramlar ur riksdagen.
Socialdemokraternas egen uppgång skulle då inte vara tillräcklig för att behålla regeringsmakten.
Med hjälp av Maud-effekten skulle moderatledaren Bo Lundgren bli statsminister.
<b>Osäkerhet</b>
Det är långt ifrån säkert att det är vad de nya centerväljarna egentligen vill. Under den korta tid Maud Olofsson varit partiledare har hon med emfas talat om det kluvna Sverige.
Med moderaterna i regeringsställning skulle landet klyvas ännu djupare och i flera nya dimensioner.
De landsbygdsområden och utflyttningskommuner som centerpartiet ställt in siktet på att vinna skulle förlora på Lundgrens politik.
<b>Bredband åt alla</b>
Den viktigaste faktorn för dessa kommuner ska kunna garantera sina medborgare välfärdstjänster med god kvalitet är ett rättvist kommunalt utjämningssystem.
Det vill moderaterna inte ha. I Stockholms stad använder de styrande högerpolitikerna till och med skattebetalarnas pengar för att driva kampanj mot utjämningssystemet. Men Maud har valt sin vän i politiken. En annan av centerns paradfrågor är bredband åt alla. Olofssons företrädare ville i princip plöja ner varenda krona som staten skulle få in på utförsäljningen av Telia i bredband.
Regeringen gick inte lika långt men har avsatt knappt tio miljarder för denna typ av investeringar.
Moderaterna är emot. Istället sätter högern all tilltro till marknadens aktörer. Men dessa ger inte bredband till lands- och glesbygd. Däre mängd parallella nät i storstäder och tillväxtområden.
Förutom de två frågorna som redan nämnts kan man lägga till energipolitiken, försvarspolitiken och skattepolitiken som konfliktområden mellan centerpartiet och moderaterna.
Det är därför långt kvar innan de borgerliga har formulerat ett alternativ till regeringen.
<b>Enkel resa</b>
Hittills har Maud Olofsson haft en synnerligen enkel resa. Hon har helt sluppit att konkretisera sina uttalanden och har i stort fått en mild mediabehandling.
Såväl journalisterna som väljarna lär bli tuffare ju bättre resultat hon når i opinionsundersökningarna och ju närmare valdagen vi kommer.
Då får vi se hur långt Maud-effekten bär. Är den tillräckligt stark för att göra Bo Lundgren till statsminister?