Ledare: Lindh i Motala
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<b>Inga tårtor</b>
Glad och personlig är det intrycket Lindh gör från talarstolen. Hon beskrev sin övertecknade almanacka som roligt och utmanande, men samtidigt en kamp om tiden för att hinna träffa familjen. Sönerna är 7 respektive 10 år. De har bett att få närvara nästa vecka på 1 maj vid talet och demonstrations- tåget i Uppsala. Anna hade frågat vad de ska demonstrera för eller emot. "Vi ska demonstrera mot EU och ditt halvår", blev svaret som ganska tydligt visar vad de tycker om att få dela mamma med hela världen.
Anna Lindh berättade hur sönerna reagerat när Bosse Ringholm blev utsatt för tårtkastning vid budgetpromenaden. "Du får inte tala utomhus eller gå ensam. Tänk om det är en sten eller någonting ännu värre nästa gång? Och förresten vill vi inte se bilder på dig i skolan med tårta i hela ansiktet."
Anna Lindh berättade att barnen redan i den åldern förstår att tårtkastningen var allvarlig och poängterade att sådana aktioner måste förkastas.
Utrikesministern tog i lördags också tillfället att markera mot Ericsson som dagen innan lämnat besked att ytterligare 12 000 anställda förlorar sitt arbete.
<b>Ericsson i skamvrån</b>
Lindh berättade om hur hon likt Göran Persson känner sig stolt även att socialdemokraterna har vänt den svenska ekonomin. Arbetslösheten har sjunkit till det första målet på fyra procent många nya arbetstillfällen har tillkommit, det finns pengar för stora välfärdssatsningar.
När socialdemokraterna inledde budgetsaneringen fanns det många olyckskorpar och sarkastiska pessimister. Moderaten Lars Tobisson sa i riksdagen 19 september 1997 "Att arbetslösheten i Sverige skulle minska till 4 procent år 2000 är lika troligt som att böckling ska bli hela världens favoritmat." Lindh säger att hon fortfarande väntar på ett telefonsamtal från Tobisson att kommentera detta (och kanske bli bjuden på lite god fisk?).
En annan högljudd olyckskorp när socialdemokraterna påbörjade mandatperioden var Ericsson. Ericsson vände Sverige ryggen, flyttade sitt huvudkontor till London, sa att sänkta skatter var den enda lösning och att landet borde skötas mer som ett företag.
Vi ska vara glad att socialdemokraterna inte lyssnade till Ericssons råd. Svensk ekonomi blomstrar medan Ericsson gör sitt sämsta resultat någonsin. Anna Lindh sa i helgen att Ericsson borde ägna mindre tid åt politiken och mer kraft åt att sköta företaget.
Det borde även borgerliga politiker som älskar när företag sjunger skattesänkarhymnen kunna hålla med om. Kanske hade då uppemot 50 000 arbetstillfällen funnits kvar och böckling blivit ännu mer populärt.
När talet i Motala var över, frågor besvarats och blommor utdelats så bad Lindh om ursäkt eftersom hon upplevde det pinsamt att behöva åka. "Som ung medlem blev jag alltid arg när partistyrelsens representant kom ner till årsmötet, höll sitt tal och åkte hem direkt efteråt". Hon beskrev det ändå som mycket angeläget att åka hem till sina söner som nu håller på att fostras till riktiga EU-motståndare.
<b>Tidsprioriteringar </b>
Alla föräldrar bland ombuden log förstående och tänkte säkert hur jobbigt det måste vara att tvingas vara borta så mycket från sin familj och för barnen att ha en så frånvarande mor. Själv tänkte jag på att det inte är ovanligt för toppolitiker att ha familj, men hur mycket mer det uppmärksammas när vederbörande är kvinna. Det kanske krävs att Tony Blair tar upp blöjor och småbarnsskrik i sina tal för att även män ska beskrivas och uppfattas som "jag är inte bara politiker, jag är pappa också".
Istället för att tycka synd om barn då en förälder i perioder arbetar mycket så satt jag en solig lördag i Motala Folkets Hus och tänkte på vilken fantastisk utrikesminister Sverige har.
Kronprinsessa till Göran Persson eller inte så hoppas jag hon fortsätter som en av socialdemokratins främsta politiker länge till. Det är något för sönerna att vara stolta över.