Ledare: Kyrkans kris?
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Årets deklaration har inneburit att många uppmärksammat kyrkoavgiften. Efter statens och kyrkans slutgiltiga separation så har kyrkoskatten övergått till kyrkoavgift.
Avgiften är frivillig genom att den är bundet till ett frivilligt medlemskap i kyrkan. Eftersom inte avgiften behöver betalas till Svenska kyrkan förväntas frikyrkorna och katolska kyrkan öka innehållet i sina skattkistor genom betydande inflöde av ökande tionden och kyrkogåvor.
Företrädare för såväl skattemyndighet som pastorsexpedition rapporterar hur årets kyrkoavgift på deklarationsblanketten har medfört åtskilliga reaktioner och anmälningar om utträde från Svenska kyrkan. Det påverkar kyrkans medlemskår och ekonomi, men kan långsiktigt även förändra människors syn på kyrkan.
<b> Dop ger medlemskap</b>
Ungefär 75 procent procent av de barn som föds i Sverige döps i Svenska kyrkan. Genom dopet får barn eller vuxna sin officiella tillhörighet i Svenska kyrkan. Mer än hälften av landets tonåringar konfirmeras vilket är en bekräftelse av dopet.
Utan dopet och medlemskapet i Svenska kyrkan så finns ingen rätt till de ceremonier som många tar som självklara under sin livstid. Av alla vigslar sker 60 procent i Svenska kyrkan, men om inte brudparet tillhör en församling så finns ingen rättighet till präst och kyrka.
Egentligen naturligt, men tidigare har detta inte uppmärksammats lika tydligt som det gör när så många samtidigt väljer att gå ur Svenska kyrkan.
Begravningsavgiften går dock inte att undslippa för någon i Sverige - medlem i Svenska kyrkan eller inte.
<b>En halv miljon besökare</b>
En vanlig helg besöker mer än en halv miljon svenskar en gudstjänst eller en andakt. Den höga siffran beror mycket på besök i andra andaktsrum än den evangelisk-lutherska kyrkan.
Sverige har en växande multireligiös kultur. Det sker en religiös nyetablering i Sverige med nya religionsutövare, samt fler kyrkorum även bland frikyrkorna. Religiösa strömningar och kyrklig konkurrensen är positiv för alla församlingar och samfund.
Svenska kyrkan är fortfarande en av landets största folkrörelser. Drygt hundratusen människor sjunger i någon av Svenska kyrkans körer och nästan dubbelt så många deltar i barn- och ungdomsverksamheten. Dessutom är många aktiva som förtroendevalda, kyrkovärdar, deltar i studiecirklar, syföreningar eller internationella grupper.
<b>Brytningen nödvändig</b>
Brytningen mellan kyrka och stat var positiv och nödvändig. Ingen ska automatiskt genom att födas tillhöra en religion. Avgiften till Svenska kyrkan går till personal, underhåll av kyrkor och kulturminnen, men det är ingen hemlighet att avgiften bidrar till att ackumulera en redan stor förmögenhet.
I Sverige har kyrkan under längre tid sekulariserats och för många svenskar handlat mer om traditioner än religion. Oavsett orsaken till varför kyrkan är en plats för vissa att återvända till under livet så behövs det entrébiljett i form av entréavgift.
För en vecka sedan var det många som betämde sig att för att i framtiden inte återse kyrkoavgiften på sin deklarationsblankett. Vad detta beslut innebär för den enskilda personen, Svenska kyrkans framtid och det multireligiösa samhället är högintressant att diskutera.