Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Klyftorna ökar

Erika Ullberg

Erika Ullberg

Foto:

Norrköping2001-05-11 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det går bättre för Sverige. För vissa bättre än för andra. Även om tiden under senare delen av 1990-talet och fram till i dag har varit positiv för svenska hushåll generellt så finns det ett fortsatt stort inkomstgap. Inkomstklyftorna ökade under hela 1990-talet och fortsätter permanenta den ekonomiska ojämlikheten.

<B>Av olika dignitet</B>
Samtliga hushållsgrupper fick minskade disponibla inkomster under de värsta krisåren mellan 1990 och 1993. Först i slutet av 90-talet så vände ekonomin och alla fick en förbättrad ekonomisk situation.
Men förbättringarna är helt klart av olika dignitet. Från 1996 ökade värdet för disponibel inkomst för den tiondel av hushållen med de högsta inkomsterna med 24 procent (12 procent om inte reavinster räknas med).
Värdet för den tiondel med de lägsta inkomsterna ökade däremot endast med två procent.
SCB har kartlagt hushållens inkomstfördelning från 1975 fram till 1999. Tydligt är att de rika fortsätter att öka sin rikedom, medan klyftan till de lägre inkomsterna är fortsatt stor. Likväl vid 1900-talets slut som vid sekelskiftets början så återfinns den ekonomiska ojämlikheten.

<B>Större klyftor</B>
Under perioden 1975 till början av 1980-talet uppmättes en minskad spridning av hushållens disponibla inkomster. Det var en fortsatt utveckling mot jämnare inkomstfördelning som påbörjades långt tidigare.
I början av 1980-talet vände dock trenden och inkomstspridningen ökade. Den ökande inkomstspridningen håller i sig fram till 1999. Även om alla får det ekonomiskt bättre, så inte bara kvarstår inkomstklyftorna ? de ökar dessutom.

<B>Etniska skillnader</B>
SCB kan också redovisa de alltför välbekanta inkomstskillnaderna på grund av kön och etnisk bakgrund.
Utrikes födda har 17 procent lägre inkomst än de födda i Sverige. Det är emellertid stor skillnad beroende på vilket land man kommer från och hur länge man har bott i Sverige. Invandrare som kommer från Norden eller annat EU-land, samt har varit i Sverige över 20 år har i stort sett samma inkomstnivå som den svenskfödda befolkningen.
Likväl som etniska skillnader så återfinns stora ekonomiska differenser mellan könen. Medianvärdet för arbetsinkomsten bland heltidsarbetande kvinnor är 83 procent av männens. Att kvinnor är värda eller i behov av 17 procent mindre inkomst än männen tror ingen, men löneskillnader lever vidare.

<B>Förändring långt bort</B>
SCB visar att inkomstklyftorna kvarstår, samt att svenska män har de högsta inkomsterna. Under solen, och i statisktiken, intet nytt med andra ord. Men hur många år ska det ta innan SCB kan redovisa en förändring?
Läs mer om