Ledare: Friskolorna ökar
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Skolverket har fått in 485 ansökningar om att få starta nya fristående skolor hösten 2002. Det är en ökning med 15 procent jämfört med förra året.
Oroväckande är att så många friskolor planeras drivas av så få aktörer. Fyra företag har sökt att få starta fristående grundskolor i 59 kommuner. Sju företag står ensamma för 62 ansökningar om nya gymnasieskolor.
<b>Företagsmonopol oroar</b>
Kvalitet i undervisningen borde vara i fokus, inte huruvida skolan ska vara fristående eller kommunal.
Möjligheten till pedagogik och undervisning i alternativ form är viktigt. Fristående skolor kan vara ett betydelsefullt komplement till den kommunala skolan och bra för den enskilde elevens lärande. Men när ansökningarna till Skolverket domineras av några få aktiebolag så ger det en obehaglig känsla. Istället för att fristående skolor drivs av organisationer och kooperativ så handlar friskolorna allt mer om några få företagsaktörer.
Skolan upphandlar inte sin undervisning. Fristående skolor ska inte vara ett sätt att konkurrera om lägsta undervisningskostnader och hur eventuellt överskott kan förvaltas. Fristående skolors primära uppgift är att erbjuda ett komplement och alternativ till den kommunala skolans undervisning - inte den kommunala skolans drift.
<b>Vinst är nödvändigt</b>
Det är nödvändigt för fristående skolor att kunna drivas i bolagsform och ta ut vinst. Den kommunala skolan kan balansera skolans överskott eller underskott inom den kommunala budgeten. Om skolan behöver mer pengar nästa verksamhetsår kan underskott balanseras mot andra kommunala budgetsposter, samt mer pengar anslås till nästa års verksamhet. De enskilda friskolorna ingår inte i en större budget som kan balansera ekonomin. Att ha ett vinstkrav på ungefär 5% gör att en buffert finns för nästa års verksamhet och elever och lärare ska inte drabbas av försämringar.
Den kommunala ekonomin har jämförelsevis samma typ av krav med nollbudget.
Fristående skolor kan vara positiva och möjligheten att ta ut vinst är viktigt även för skolor som drivs som bolag. Men misstolka inte detta som att dagens utveckling är positivt. Nuvarande tendenser om företagsmonopol bland friskoleansökningarna är allvarligt oroväckande. Skolan behöver fler aktörer som ser till undervisningen, inte hur underskott och överskott ska hanteras.
<b>Pedagogiken viktigast </b>
Mångfalden av aktiebolag och kommunal drift är inte det intressanta. Mångfald i pedagogik och undervisning är det som gör att många ansökningarna till Skolverket kan vara positivt. Företagsdominansen och aktörsmonopol som skymtas i den stora hög med ansökningar är inte lika roande.
Pedagogiken och lärandet är det centrala som ger en positiv grundsyn på fristående skolor som ett viktigt komplement. Men om pedagogiken står tillbaka och driftsformen blir det överhängande, riskerar friskolorna att gå i samma fälla som dess motståndare.