Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Bevara gemensam valdag!

Norrköping2001-05-14 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Frågan om skilda valdagar är en av de större frågorna i den ganska torftiga demokrati- och författningsdebatten som pågår i Sverige. I riksdagen har förslaget stöd hos de borgerliga partierna och hos miljöpartiet. Eftersom vänsterpartiet vacklar i sin uppfattning är det egentligen bara socialdemokraterna som är avvisande till idén att skilja på valdagen för riksdags- och kommunvalen.
Ute i landet är man emellertid mer skeptisk till idén än i Stockholm. I en undersökning som tidningen Kommunaktuellt nyligen genomfört vill bara var tredje ledande kommunpolitiker experimentera med valdagarna, trots att reformen motiveras med att kommunpolitiken då skulle kunna lyftas fram.
Riksdagsledamöterna gör klokt i att lyssna på de kommunala företrädarna i denna fråga. Vinsterna med att skilja valdagarna åt sägs ligga i att den lokala demokratin vitaliseras om de kommunala frågorna inte dränks av de nationella. Resonemanget bygger i grunden på att väljarna inte är tillräckligt kompetenta att skilja på styret i riket, landstinget och kommunen.
Man antas i stället göra sitt partival för riksdagen och låter sedan det valet även styra handlandet i kommun- och landstingsval. Det är en märklig inställning till väljarnas förmåga. Eftersom röstsplittringen mellan de olika valen ökat på senare tid finns det ingen anledning att ha så låga tankar om medborgarna.
Det finns heller ingenting som säger att skilda valdagar skulle minska effekterna från opinionsvindarna på nationell nivå i de kommunala valen.
Från andra europeiska länder vet vi att väljarna ofta straffar en impopulär regering genom att rösta på andra partier i de regionala eller lokala valen - även om de lokala företrädarna skött sig. Risken för att de nationella frågorna också får stor betydelse vid skilda valdagar är alltså överhängande och ökar ytterligare när statsråd och partiledare slänger sig in i de lokala valrörelserna. Med en gemensam valdag finns fortfarande chansen att protestera mot en dålig regering utan att det behöver påverka valet i kommunen eller tvärtom.
Genom att skilja valdagarna åt vinner man därför knappast någonting.
Däremot riskerar den svenska demokratin att förlora en hel del.
Det mest allvarliga är att valdeltagandet med stor säkerhet kommer att sjunka i alla val. Idag ger de draghjälp åt varandra. För vissa väljare är det regeringsfrågan som är den viktigaste och som får en till valurnorna men väl där röstar man också i övriga val.
På andra platser är det en het kommunal fråga som drar, men när man kommer till vallokalen ser man till att även rösta i riksdagsvalet. Dessutom lär en viss valtrötthet infinna sig när vi nästan varje år ska gå till valurnorna.
Den gemensamma valdagen är ett skäl till att Sverige är ett av de länder i världen som har det högsta valdeltagandet. Frågan som bör ställas är varför fem riksdagspartier vill ändra på detta?
Läs mer om