Ledare: Hafs och slafs med a-kassan
Regeringen håller på att strula till det ordentligt för sig i a-kassefrågan. I valrörelsen annonserade de borgerliga partierna att de dels ville återställa arbetslöshetsförsäkringen till en genuin och obligatorisk omställningsförsäkring. Dels avsåg de att justera premierna på ett sådant sätt att riskerna för arbetslöshet skulle påverka premien. Enskilda personer i yrken med hög arbetslöshetsrisk skulle betala mer medan lägre arbetslöshetsrisk skulle innebära lägre premier.Allt detta tycks det just nu inte bli särskilt mycket av.
SACO-ordföranden Anna Ekström och TCO-chefen Sture Nordh är inte så här glada över regeringens förslag till ny a-kassa. Att ge facken en knapp veckas remisstid på denna stora och för svensk arbetsmarknad omvälvande reform är dumt, anser de. Foto: Scanpix
Foto:
Även ledarsidan på SvD var i går öppet kritisk mot regeringens a-kassepolitik. Ledarredaktionen skrev: "som förslaget nu ligger innebär det snarare en allmän avgiftshöjning än ett ökat samband mellan arbetslöshet och försäkringspremie." Precis så är det. Regeringen är endast ute efter att snabbt sopa in ett antal miljarder kronor till finansieringen av de sänkta inkomstskatterna. Då får det bli som det blir.
Jag beklagar uppriktigt att regeringen Reinfeldt hafsar och slafsar bort möjligheten till vettiga diskussioner om hur riskerna för arbetslöshet bör betalas. Bör stora skillnader i ett yrkesområdes arbetslöshet påverka premien till a-kassan? Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen - www.iaf.se - har t ex räknat fram att en fjärdedel av Byggnads medlemmar vid någon tidpunkt fick ersättning från a-kassan under 2005. Under samma år fick endast nio procent av Pappers medlemmar A-kasseersättning. Trots dessa förhållanden var avgiften till Byggnads a-kassa något lägre än den som Pappers medlemmar betalar. Är det ett rimligt system?
Vad skulle man uppnå med en modell där Byggnads medlemmar betalade mycket högre premier än Pappersmedlemmarna? På vilket sätt kan den enskilde byggnads/pappersarbetaren påverka sin och branschens arbetslöshet? Hur ser mekanismerna ut där höjda a-kassepremier sporrar den enskilde byggnadsarbetaren att vara mindre arbetslös?
Vad betyder sådant som företags- och branschkultur för arbetslöshetens omfattning? Det finns mycket som bör och borde diskuteras.
Regeringens tafflighet och brådska gör tyvärr att mycket av debatten uteblir. Förmodligen blir det råskäll, prestige och konflikt istället.
Personligen tror jag att det klokaste är att i hög omfattning hjälpas åt med kostnaderna för arbetslöshet och för annat som kan drabba vem som helst av oss och där den enskilde inte kan göra särskilt mycket för att förhindra problemen. Därför är jag mycket tveksam till att kraftigt förstärka sambandet mellan arbetslöshet och a-kassepremie. Av samma skäl anser jag däremot inte att regeringens planer på en obligatorisk och allmän a-kassa förkastas.