Ledare: Arrogant Bildt krånglar till det
Utrikesminister Carl Bildt fick ägna större delen av gårdagen åt frågor och svar om sina nu utlösta optioner/sålda aktier i företaget Vostok Nafta. Ju längre gårdagen gick desto starkare upplevde jag att Reinfeldt och Bildt själva och lite i onödan krånglat till det för sig.
Att låta Carl Bildt bli utrikesminister är snarare ännu en utnämningsmiss av Fredrik Reinfeldt än en på allvar mutmisstänkt Bildt, enligt Widar Andersson. Här svarar Bildt på frågor under gårdagens presskonferens.Foto: Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Som tillträdande utrikesminister är det extra känsligt vad för slags relationer till andra länder och internationella företag som man bär med sig in från sitt civila liv. Bildts engagemang i Vostok Nafta - och därmed indirekt i det ryska olje - och gaskonglomeratet Gazprom - var självklart något som skulle komma att diskuteras och granskas av media och opposition. Därför borde det ha varit glasklart för Reinfeldt och Bildt att lägga ner mycket möda på att beskriva och förklara på vilket sätt som utrikesministern avvecklar sitt engagemang. Men det har man inte gjort. Tvärtom har information kommit pö om pö och endast efter påtryckningar och frågor från omvärlden. Bildt har dessutom försökt att mästra journalistkåren och att idiotförklara oppositionens frågor. Ingen bra strategi - vilket visade sig i gårdagens ståhej.
I själva sakfrågan lär inte komma fram särskilt mycket nytt. Somliga moralister hävdar att Carl Bildt borde ha avstått från att ta ut de knappa fem miljoner som försäljningen av hans aktier inbringade före skatt. Det är knappast rimligt att sätta upp sådana standards för tillträdande politiker. En sådan nyordning skulle få mycket långtgående konsekvenser för rekryteringen av statsråd. Det är heller inte pengarna i sig som är problemet. Pengarna är en ersättning för tidigare utfört styrelsearbete. Överåklagarens beslut om att utreda huruvida ersättningen kan vara en "muta" bär därvidlag löjets skimmer över sig. Optionsprogrammets utformning och bolagets sanslöst goda tillväxt kan självklart inte kopplas till att Carl Bildt efter fyra år i styrelsen skulle bli statsråd i Sverige. Olja och gas är grundämnen i storpolitikens konflikter. Därför är det relationen med Vostok Nafta i sig - och indirekt Gazprom - som är problematisk för utrikesministern. Kanske är det så att det helt enkelt inte var lämpligt att förena Bildts specifika näringslivserfarenheter med uppdraget som svensk utrikesminister?
Det vi diskuterar är således snarare ännu en utnämningsmiss av Reinfeldt än en på allvar mutmisstänkt Bildt.