Låt riksdagen rösta om konstitutionen
Vid valet 2006 skall en ny riksdag väljas. De nyvalda riksdagsledamöterna borde - utöver allt annat - också få ta ställning till förslaget till ny konstitution för EU.
Ställer vi alla taktiska överväganden åt sidan så kvarstår behovet av att förankra och fördjupa medlemskapet i unionen ytterligare. Skulle resultatet, av att göra konstitutionen till en valfråga bli att riksdagen får en nejsägande majoritet så är det ju så det är. FOTO: SCANPIX
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Folkbladet kan i och för sig leva också med en sådan beslutsordning.
Förslaget till ny konstitution är inte av den karaktären att det på något sätt väsentligt ändrar grunderna för medlemskapet. Förslaget är i stället en anpassning till att EU växt till 25 medlemmar. Det krävs en förnyelse av hur EU fattar beslut i framtiden. Den nya konstitutionen är i huvudsak ett förslag om en ny beslutsordning. Konstitutionen ändrar dock inte EU:s grundläggande drag av permanent malande förhandlingsmaskineri.
Som politiker kan man dock inte negligera att ett antal människor och partier har fått EU-negativismen på hjärnan. Om nuvarande riksdag med stor majoritet säger ja till konstitutionen så kommer dessa människors motstånd att hårdna än mer. Paradargumenten för motståndet är att de makthavande politikerna har vikt ner sig för EU-etablissemanget och att de inte vågar låta människorna säga vad de tycker om konstitutionen.
Därför bör socialdemokraterna - inte minst av omtanke om det fortsatta samarbetet med miljöpartiet - byta fot och låt den nyvalda riksdagen rösta om konstitutionen. Givetvis finns det vissa risker förknippade med ett sådant agerande. Junilistan kan t ex sporras ytterligare att ställa upp i riksdagsvalet. Skulle de lyckas att ta sig in i riksdagen kan den parlamentariska situationen bli än mer instabil. Å andra sidan skulle pressen bli stor på de nya politiska entreprenörerna som eventuellt funderar på att ställa upp i riksdagsvalet. Det är ju inte givet att t ex feministiska och sjukvårdsinriktade partier har någon solklar uppfattning i konstitutionella EU-frågor.
Ställer vi alla taktiska överväganden åt sidan så kvarstår behovet av att förankra och fördjupa medlemskapet i unionen ytterligare. Skulle resultatet, mot all förmodan, av att göra konstitutionen till en valfråga bland andra bli att riksdagen får en nejsägande majoritet så är det ju så det är. Säger riksdagen nej så skall vi självklart inte vara med i det nya fördraget. Säger den nyvalda riksdagen däremot ja till konstitutionen så tappar i vart fall de mer sansade EU-motståndarna flera av sina argument.
Och då öppnar sig ett antal nya och spännande perspektiv för den fortsatta politiken i Sverige.