Landstinget kan lära av företagen
Måns Rosén är epidemiolog på Socialstyrelsen. Han är en av Sveriges mest bemärkta folkhälsovetare på alkoholområdet. Med stor säkerhet hävdar han å ena sidan t ex att alkohol i rimliga mängder - 1-3 glas vin om dagen - för de flesta människor har positiva effekter för hjärtats funktion. Å andra sidan visar han kall och hård statistik som slår fast att den alkoholrelaterade dödligheten bland män är betydligt större i Sydsverige än i övriga landet. Skånes närhet till billigare och lättillgängligare alkohol har således ett mycket dödligt pris.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Rosén har också väl underbyggda faktauppgifter som tyder på att alkoholskadornas omfattning i samhället även i fortsättningen kan påverkas av politiska beslut. I forskningen på Socialstyrelsen framträder mycket intressanta samband mellan sjunkande alkoholskador och t ex intensiva informations- och rådgivningsinsatser på skolorna.
Anders Helander är naturvetare och arbetar på Karolinska institutet i Stockholm. Han är djupt engagerad i såväl utbildningsinsatser i riskbrukshantering för hälso- och sjukvårdens medarbetare som i forskningsinsatser som syftar till att ta fram enkla och träffsäkra blodtester för s k screening av riskfylld alkoholkonsumtion.
Helander anser att företagshälsovården på många sätt är en förebild för bl a primärvården inom alkoholområdet. Allt fler företag har idag utvecklade och uttalade policies i alkohol-, drog- och andra livsstilsfrågor. Dessa företag förser därför företagshälsovården med tydliga uppdrag som också är väl kända för företagens medarbetare.
Eftersom företagen har fokus på hälsoaspekter - och inte på förnedrande avslöjanden och därpå följande uppsägningar - är screening för riskbruk av alkohol och rådgivande och motiverande samtal i livsstilsfrågor tämligen avdramatiserat inom företagshälsovården.
<B>Landstingen - som är dominerande sjukvårdshuvudmän - borde därför göra ge sina egna vårdgivare lika tydliga uppdrag på alkohol- och livsstilsområdet som vad företagen ger till den företagshälsovård de köper.</B>
Paul Håkansson är landstingsstyrelsens ordförande i Östergötland. Enligt honom är det glasklart att det är landstingen som av riksdagen har fått ansvaret för att människor med riskfyllda livsstilar får stöd och behandling. Därför tar han till sig de brister inom primärvården i Östergötland som kommit fram i Folkbladets granskning.
Han anser att primärvården fortfarande famlar efter bra metoder för att identifiera riskbruket av alkohol. Livsstilsfrågor om t ex kost och rökning upplevs vara lättare att arbeta med än den mer tabubelagda alkoholen. Enligt Håkansson arbetar primärvården i länet med att höja standarden och servicenivån på alkoholområdet.
Håkansson hävdar att 70 procent av vårdcentralerna idag har rutiner för att identifiera och ge råd och stöd till människor med riskbruk. Enligt de patientundersökningar som vi tidigare rapporterat om är det emellertid bara ett mycket litet antal patienter som uppger att de fått frågor om alkoholvanor när de besökt primärvården.
Skillnaderna mellan den politiska ledningens och patienternas verklighetsuppfattningar är således mycket stora. Bara denna stora skillnad borde vara skäl nog för landstingets ledning att reagera.
<B>I morgondagens avslutande artikel svarar folkhälsominister Morgan Johansson på Folkbladets frågor om riskbruk av alkohol.</B>