Köttskandalerna avlöser varandra: rumänska hästar i köttbullar, ehec-smitta i hamburgare, smygfilmat djurplågeri samt ständigt nya skräckrapporter om enorma utsläpp av växthusgaser. Kött är inte längre en fråga för den enskilda individen. Nu krävs ekonomiska styrmedel enligt den grundläggande principen att förorenaren betalar, alltså i slutändan köttkonsumenten.
Angående rumänska hästar: Ge köttproducenterna bevisbördan beträffande köttets ursprung genom krav på kameraövervakning av uppfödningsanläggningar och slakterier. Annars straffskatt.
Angående spridning av farliga bakterier: Hälften av all antibiotika i världen används av köttindustrin, vilket skapar enorma problem med resistenta bakterier. Antibiotikaanvändningen ska redovisas och beskattas.
Angående djurplågeriet: Det behövs ett system med djurskyddspoäng på olika former av uppfödning och transport gällande alla djurslag inom köttindustrin. Straffskatter läggs sedan på de sämsta alternativen.
Angående växthusgaser och övergödning: Koldioxidskatten på energi bör breddas till att också gälla maten. Detta eftersom matsektorn orsakar mer växthusgaser än transportsektorn i ett globalt perspektiv. Det bör även införas skatt på fosfor och kväve, som i huvudsak kommer från djurindustrins foderodlingar.
Konsumentens valfrihet kan endast fullt förverkligas på en matmarknad där förorenaren också tvingas att betala det fulla priset utan att kunna lämpa över kostnaden på någon annan.
