Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Konstlad motsättning mellan skolformerna

I måndags presenterade Skolverket en rapport om de fristående skolornas roll i det svenska utbildningssamhället. Den statliga myndigheten har tagit fram rapporten på uppdrag av regeringen. I Skolverkets undersökning framkommer uppgifter som inte är särskilt förvånande i Folkbladets ögon.

Foto:

Norrköping2005-01-26 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Friskolorna framträder i rapporten som effektivare än skolor med kommunala förvaltningar som huvudmän. Skolverkets undersökning indikerar också att lärarnas utbildningsbakgrund inte har någon avgörande betydelse för elevernas resultat. Konkurrensen mellan skolor med olika huvudmän och profiler konstateras dessutom gynna även de kommunala skolornas elever.
Folkbladets uteblivna förvåning över rapportens slutsatser har sin grund i de insikter och erfarenheter som ledarredaktionen har förvärvat i ämnet. Friskolorna har nämligen flera stora organisatoriska fördelar jämfört med förvaltningsskolorna. De viktigaste fördelarna är i punktform följande:

<B>1. Elever på fristående skolor gör alltid aktiva val till den skola de vill studera på.
2. De fristående skolorna finansieras enbart med elevbidrag.
3. Friskolorna har större möjligheter att slippa byråkratiska regelverk om t ex timplaner, klassindelningar och behörighetsregler.
4. Friskolorna är självstyrande.</B>

Skolverkets rapport kan i andras ögon än Folkbladets uppfattas som kontroversiell och provocerande. För sådana reaktioner skall man ha respekt och det är viktigt att debatten om rapportens innehåll är fri och sökande. Skolverket har naturligtvis inte presenterat "hela sanningen" - sådana finns dessbättre inte - och det finns därför säkert utrymme för kompletteringar och nyanser i den fortsatta diskussionen.
Skolverkets generaldirektör Per Thullberg gjorde mot denna bakgrund ett mycket förvånande inhopp i debatten.
Rapporten hade nämligen knappt hunnit publiceras innan Thullberg - efter kritik från lärarfacken - tog starkt avstånd från sitt eget verks undersökning om betydelsen av att lärarna har en viss utbildningsbakgrund!

<B>Skolverkets roll som oväldig statlig myndighet devalverades rejält efter Thullbergs uppvisning i politiskt korrekt följsamhet mot starka opinionsgrupper.</B>

Skolverkets rapport bör nu diskuteras och analyseras noga ute i kommunerna. Skolkommunalrådet i Norrköping, Li Teske borde t ex samla alla rektorer på fristående och kommunala skolor till ett gemensamt seminarium med anledning av rapporten.
Målsättningen med seminariet skulle vara att inleda en prövande och gemensam diskussion om hur pass giltig Skolverkets undersökning är för situationen i Norrköping.
Därigenom kan det skapas en gemensam plattform för eventuella reformer av grund- och gymnasieskolans organisation i staden.

<B>Ur Li Teskes och socialdemokraternas perspektiv borde det vara mycket angeläget att ge de kommunala skolornas elever och medarbetare samma fördelar och samma mix av frihet och ansvar som de fristående skolorna förfogar över.</B>

Med en sådan organisation för kommunens skolor skulle vi befrias från den i stora stycken konstlade motsättningen mellan skolor med olika slags huvudmän.
Jämförelser mellan olika skolor skulle därmed bli mycket mer rättvisa och mer informationsrika för alla de elever och familjer som nu funderar på vilka skolors tjänster de vill använda sig av till hösten.