Kommunal polis idé värd att pröva
Våldet i samhället oroar. En ung man i Stockholm sparkas ihjäl av ett gäng tonåringar därför att han ingrep när de urinerade i en port. En ung kvinna mördas och våldtas när hon är på väg hem från en krog i Norrköping.
En polisreform där kommunerna får ett ökat ansvar kan vara ett av sätten att öka tryggheten. Det är i varje fall en idé värd att pröva. Arkivbild: Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<B>Våldet oroar och våldet ställer krav på åtgärder.</B>
Det finns några företeelser som förenar många av det brutala våldets och mördandets gärningsmän. En av dessa faktorer är droger och alkohol. En annan är problematisk uppväxt och/eller tidiga störningar. En tredje är att gärningsmännens risk att upptäckas i brottsögonblicket är mycket liten; frånvaron av poliser i brottsintensiva miljöer är markant.
Polisens specialisering har utvecklats starkt under senare tid. Mycket gott har kommit ut av denna specialisering. Underrättelsearbetet har förstärkts, polisens nationella insatsstyrka är högklassig, tekniken - bl a DNA - har gjort stora framsteg och utredningskompetensen vid svåra brott har höjts.
Polisens utveckling är på många sätt jämförbar med specialiseringen inom sjukvården. Människor med allvarliga och belagda sjukvårdsbehov får idag en mer effektiv hjälp även högt upp i åldrarna. Hälso- och sjukvårdens akilleshäl är bristerna inom omsorgen. På motsvarande sätt utgör mängdbrottsligheten polisens blinda punkt.
För någon månad sedan ställde Folkbladet en "Dagens fråga" där vi undrade om människor litade på att de vid behov skulle få hjälp av polisen? Genomgående svarade människorna att om det gällde något "riktigt allvarligt" så trodde de att polisen snabbt skulle vara på plats. I annat fall inte. Fyllan på stan, stöket på nattbussen, inbrottet i lägenheten, vandaliseringen av bilen och den stulna cykeln är exempel på ett slags brottslighet som tenderar att bli alltmer privatiserad och "avpolisifierad".
<B>Givetvis är det orealistiskt att tänka sig att det ska stå en uniformerad polis vid varje buske och i varje krogkö. Däremot är det fullt realistiskt att det skall finnas fler synliga poliser närvarande när medborgarna befinner sig i offentliga miljöer med hög risk för våld och annan brottslighet.</B>
Det civila samhällets välfärd och anständighet kräver en sådan uppbackning av polismyndigheten.
Landshövdingen i Östergötland Björn Eriksson, har vid ett flertal tillfällen propagerat för ett slags kommunalisering av ordningspolisen. Med en sådan reform skulle kommunpolitikerna få samma ansvar för polisverksamheten som för två andra viktiga välfärdsinstitutioner som skolan och äldreomsorgen. Huruvida detta vore ett fall framåt tål säkerligen att diskuteras. Missnöje och protester förekommer ju som bekant även inom kommunalt styrda verksamheter&
Erikssons förslag är dock värt en seriös prövning. Med ett kommunalt ansvar skulle de lokala politikerna inte kunna negligera medborgarnas krav på insatser mot den mängdbrottslighet som drabbar stora delar av folket.
För några veckor sedan berättade Folkbladet om tonårsflickorna i Finspång som förgäves ringde efter polis vid en hotande våldtäktssituation. I den efterföljande debatten gled ansvaret för polisens hantering ut i ett anonymt töcken av statliga tjänstemän inom polismyndigheten.
<B>Om ansvaret för ordningspolisen legat hos kommunstyrelsens ordförande Stig Andersson, kunde medborgarna istället ha riktat sin kritik mot en av dem vald och beroende person.</B>
Trygghet mot våld och hot är en väsentlig del av den lokala välfärden och demokratin. Därför är förslaget om kommunal ordningspolis en god idé.