Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kd vill ha skoluniformer

Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund tycker svenska skolor borde införa skoluniformer.  
Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund tycker svenska skolor borde införa skoluniformer. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Foto:

Norrköping2005-07-05 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kristdemokraterna vill att skoluniformer skall användas i Sverige. Det var partiledaren Göran Hägglunds tydligaste besked i sitt tal i Almedalen på Gotland. Eller besked och besked& Snarare var det ett ickebesked som Hägglund kom med. Ingenting hindrar i dag en skola från att införa enhetlig klädsel för sina elever. Väldigt få har dock ansett det vara mödan värt.
Hägglunds skäl för att solidarisera sig med tanken på skoluniformer är på ett sätt sympatiska. Många elever och deras föräldrar upplever säkert stress och obehag inför såväl dyra märkeskläder som det "sexualiserade mode" som enligt Hägglund trängt långt ner i småskoleåldrarna.
Skoluniformer skulle därför befria många från tvånget att motvilligt hänga med i dansen runt märkeskläderna.
Hägglunds skoluniformstankar är ungefär samma andas barn som det ofta diskuterade förslaget om att införa anonymiserade ansökningshandlingar för dem som söker anställningar i förvaltningar och företag. Enligt tidigare uppgifter vill statsrådet Sven-Erik Österberg införa sådana anonyma rutiner vid rekryteringar inom den statliga sfären.
Sådana anställningsrutiner är tänkta att förebygga etnisk diskriminering vid rekrytering av nya medarbetare. Sökande med till exempel afrikansk- eller arabiskklingande namn antas ha extra svårt att få arbete i Sverige. De sorteras ofta bort utan att ens få chansen till en intervju.
Ansökningshandlingar som bara beskriver personen NN: s kvalifikationer utan angivande av namn eller andra personuppgifter skulle - tror Österberg - ge fler utrikes födda chansen att vara med i en mer likställd konkurrens om jobben.
Kanske har Hägglund och Österberg mer rätt än fel. Det som talar mot deras hypoteser är dock att vare sig arbetssökande eller elever utgör några gråa kollektiv där individen är helt utbytbar mot någon annan. En människas ursprung och - förvisso på en annan nivå - hennes eget val av stil och kläder bär på upplysningar och viktiga informationer om just den människan. Att dra på ungarna likadana uniformer och/eller att förbjuda att människorna berättar om sig själv när de söker arbeten förefaller därför inte att vara de bästa lösningarna på problemet. Problemets kärna är kanske i själva verket vår inkompetens att hantera yttre och inre olikheter mellan människor? Borde vi då inte försöka göra något åt dessa kulturella och sociala brister? Att stoppa in den besvärliga verkligheten i en grå säck och låtsas att alla människor ter sig lika i säckens grådaskiga mörker känns inte särskilt modernt.
Låt folk vara som de är istället. Med ansvar för hur de beter sig.
Läs mer om