Sonia Karlsson (S) försökte i sitt första inlägg utmåla regeringen som statsfinansiellt oansvarig. Jag påpekade i mitt svar att en mycket stor del av regeringens skattelättnader har finansierats genom vissa skattehöjningar i kombination med betydande utgiftsminskningar, bl a tack vare att antalet sjukskrivna har minskat från ca 200 000 till cirka 100 000.
Replik
I sin replik lyckas Karlsson med att samtidigt beklaga sig över att sjukskrivningarna minskat och helt bortse ifrån att detta minskat statens kostnader. I stället anklagar hon åter regeringen för statsfinansiellt lättsinne. Det är lättare att debattera om motparten inte bara upprepar angrepp man redan bemött, men jag är inte sämre än att jag ger henne en chans till att svara. Jag hävdar:
? Sverige är ett av de EU-länder som klarat finanskrisen allra bäst, tack vare regeringens ansvarsfulla politik. I länder som Storbritannien, Tyskland, Spanien och Frankrike rör debatten hur stora nedskärningar och skattehöjningar som krävs för att få ordning på statens finanser. Prognoserna visar att Sverige kommer att ha budgetbalans 2011 och överskott 2012, utan vare sig skattehöjningar eller nedskärningar - och även om alla regeringens skattelättnader bevaras. Har Karlsson en annan bild av verkligheten?
? En stor del av skattelättnaderna har finansierats med ökade inkomster och minskade utgifter.
? De skattelättnader som inte finansierats är en del av regeringens stimulansåtgärder för att möta finanskrisen. Karlsson vill i sitt budgetförslag låna lika mycket som regeringen, men hon vill låna till bidrag, t ex 14 miljarder till dem som inte jobbar.
? Vi är i Sverige ense över blockgränserna om att staten ska ha överskott i goda tider för att kunna ha begränsade underskott och stimulera ekonomin i kristider. Kräver Karlsson att staten ska sluta med stimulanspolitik och ha budgetbalans även i lågkonjunktur?
Karlsson refererar till professor Magnus Henrekson på ett missvisande sätt. I rapporten IFN Policy Paper nr 30, 2009 ifrågasätter han inte, som Karlsson påstår, att sänkt skatt på arbete leder till ökad sysselsättning med 75 000 personer. Tvärtom skriver han: "Skattesänkningarna på arbete ... är ... steg i rätt riktning". Däremot menar han att det inte räcker för att få bukt med arbetslösheten. Den uppfattningen delar jag. Henrekson kräver en rad reformer, bl a sänkta ingångslöner, avreglerad arbetsrätt och marknadshyror. Om Sonia Karlsson är så förtjust i Henrekson kanske hon gillar hela hans agenda. Det gör inte jag. Däremot har regeringen tacklat en del av de problem som Henrekson pekar på. Höga ingångslöner gör det dyrt att anställa oerfarna personer. Därför har regeringen halverat arbetsgivaravgifterna för den som anställer unga under 26 år - en skattelättnad som S vill ta bort. Kan Karlsson nämna ett strukturproblem som hindrar nya jobb att växa fram och vad hon vill göra åt det? Alliansen har - i motsats till S - en jobbpolitik som tar sig an de konkreta problem som finns på svensk arbetsmarknad.