Jobb för Eliasson att reformera FN
Idag väljs svensken Jan Eliasson till ordförande i FN:s generalförsamling. Ordförandeposten har i vanliga fall mest en ceremoniell betydelse och innebär inte automatiskt något större inflytande på FN:s arbete.
Idag väljs Jan Eliasson till orförande i FN:s generalförsamling. Foto: Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
FN:s trovärdighet har sjunkit i takt med organisationens oförmåga att agera kraftfullt i globala konflikter. En sak som diskuteras är t ex att utöka det viktiga Säkerhetsrådet från dagens femton ledamöter till tjugofem. En allians mellan länderna Japan, Tyskland, Indien och Brasilien trycker på för att komma i Säkerhetsrådet. Afrika skulle också - i ett utvidgat säkerhetsråd - få två platser. Men kontroverserna är många bland FN:s 191 medlemsländer och risken bedöms vara stor för att reformprogrammet till slut bara blir ännu ett icke - förpliktigande uttalande om att världens länder bör vara snällare mot sina medborgare och mot varandra.
Med sin erfarenhet och tyngd i bagaget har veterandiplomaten Jan Eliasson bättre förutsättningar än de flesta att använda sitt ordförandeskap på ett sätt som leder till framsteg för FN:s reformprogram. FN är i stort behov av att anpassa sin organisation till hur världen av idag ser ut.
Nuvarande struktur infördes 1966. Sedan dess har världen förändrats dramatiskt. Skall FN ha något berättigande i framtiden krävs därför - utöver en utvidgning av Säkerhetsrådet - en bred uppslutning för att ge FN betydligt starkare mandat att ingripa till försvar för de mänskliga rättigheterna, agera mot miljöförstöring och sjukdomsepidemier och för att ta itu med hoten från terrorismen.