Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Jämlikhets-anden, del 1

Vad glad man blir när man äntligen får vetenskapligt belagt vad man alltid trott - att jämlikhet i ett samhälle är bra för alla. Nu är det vetenskapligt fastställt att även de rika mår bättre i ett mer jämlikt samhälle, vilket är viktigt att uppmärksamma i den politiska debatten.

Foto: Michel Euler

Norrköping2010-07-05 07:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det borde även borgarna inse i dessa dagar av lånefinansierade skattesänkningar till de välmående, samtidigt som de utsatta kläms åt.

 
Bevisen står att finna i en bok som på svenska fått den lite fåniga titeln "Jämlikhetsanden", en bok som borde få lika stor betydelse som "Kapitalet" och andra politiska klassiker. Det är två engelska samhällsvetare, Wilkinson/Pickett, som med statistik och resonemang bevisar, att ju större ojämlikheten mellan människorna är, ju sämre blir förhållandena för alla - obs alla!

 
Det är inte lätt att i en kolumn hyggligt redovisa hur författarna/vetenskapsmännen kommer fram till detta, så Widar har lovat att jag får två gånger på mej att reda ut begreppen. Först försöker jag referera vad W/P kommer fram till, och sen ska jag dra mina (förhastade? Nej!) slutsatser.

Författarnas redovisar ett antal förhållanden i de mest utvecklade samhällena i väst. Det resulterar i högst intressanta siffror och slutsatser.

Mest pengar i världen finns i USA. Mer än hälften av världens miljardärer bor där, fast landet har knappt fem procent av världens befolkning. Men trodde du att landet är det genomsnittligt mest välmående så trodde du fel! Ojämlikheten är nämligen också störst där av de länder som finns med i jämförelsen.

Näst rikast är Norge, Sverige ligger på knapp mittenplats, men i de två sistnämnda länderna är jämlikheten omhuldad, och därför mår ländernas invånare genomsnittligt mycket bättre.

Tro därför inte, att vi är uppseendeväckande jämlika i Sverige. Här tjänar genomsnittsdirektören 21 gånger mer än genomsnittsarbetaren, vilket kan tyckas mycket nog, men i USA är förhållandet 44:1. Det näst värsta exemplet är Storbritannien, som också är ett av de mest ojämlika länderna i studien.

Över huvud ligger Sverige och de nordiska välfärdsstaterna väldigt väl till vad gäller välbefinnande, alltid i topp, medan just USA och Storbritannien i samtliga mätningar befinner sig i bottenskiktet.

Först och främst märks det på den nationella hälsonivån. Den bestäms - naturligtvis! - till största delen av jämlikhetsgraden i ett samhälle. Några exempel på hur det ser ut med detta och annat jämlikhetsrelaterat ska jag redovisa i min nästa artikel som kommer i Folkbladet i morgon. Läs den!