Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Jag är skeptisk till gymnasium light

Foto:

Norrköping2005-12-29 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den stora löftesgivarkvällen närmar sig snabbt. Inför det nya årets obrutna mark och osprättade blad är det många bland oss som lockas att lova förbättringar och förändringar på det personliga planet. Jag ser inga fel i det. Förnyelse och nya initiativ är samhällsutvecklingens viktigaste drivkraft. Några av alla de löften som viner genom luften på det gamla året sista kväll kommer att innebära varaktiga och positiva förändringar.

Ledare
När nyårsdagen randas inleds också valåret 2006. Politiker och partier är redan till vardags aktiva aktörer i löftesbranschen. När valkampen hårdnar framåt augusti kommer löftesaktiviteten att stegras. Men redan nu anas en högre intensitet inom några samhällsområden.
De flesta partier har t ex hunnit presentera många löften om hur den framtida gymnasieskolan kommer att utvecklas om de får bilda regering nästa höst.
De borgerliga partierna lovade i går att kraftigt minska antalet gymnasister som hoppar av gymnasieskolan eller som inte får godkända betyg. Det borgerliga löftet skall förverkligas genom att kraven sänks för vissa elever medan de höjs för andra elever. Löftet förefaller att vara genomförbart. Men frågan är om det kommer att leda till positiva och varaktiga förändringar?
Jag är skeptisk. Att införa sänkta krav i matte, svenska och engelska på gymnasiets praktiska program är fördomsfullt och osakligt. Jag ser det som en stor framgång att så många som 85 procent av Sveriges 22-åringar med hjälp av gymnasier, Komvux och folkhögskolor har lyckats nå högskolebehörighet. Borgerlighetens "gymnasium light" gör mig därför skeptisk.

Skolminister Ibrahim Baylan är mer än skeptisk till det borgerliga skollöftet. Han är totalt negativ. I sina kommentarer i går vevade han igång stora delar av den traditionella socialdemokratiska retoriken. Det var "klassisk högerpolitik", "sorteringsskola" och "centern och kd har lagt sig platta för moderater och folkpartister" för hela slanten.

Det är nog så det kommer att låta framöver. Inom socialdemokratin är man djupt oroad för att borgerlighetens skollöften skall attrahera väljare inom de egna leden. Det tar lång tid - troligen flera decennier och ett par generationer - för stora skolreformer att integreras med befolkningen. En mycket stor andel av socialdemokratins väljare har bara gått nio - årig grundskola, kanske påbyggt med ett par års yrkesskola, och tycker att det har räckt alldeles utmärkt för dem själva.

Inom andra delar av arbetarrörelsen frodas ett slags konservativ arbetarklassromantik á la Göran Greider. I dessa kretsar har man inte tagit socialdemokratins vision om allmän högskolebehörighet till sina hjärtan. Konservatismen bland stora grupper av arbetarrörelsens väljare korresponderar således med den borgerliga konservatism som, lite grovt uttryckt, utgår från att högskolebehörighet för arbetare är som att slänga pärlor för svin.
Ibrahim Baylans politiska och pedagogiska förmåga kommer att ställas på svåra prov under det kommande valåret. För att få en bättre position skulle han behöva kasta in några egna löften i valrörelsedegen. Löften om t ex fler stora lärlingsprogram där eleverna i egen takt kan tenta av högskolebehörigheten och löften om friare och mer individuellt anpassade studieformer skulle uppskattas av Folkbladet.

Skolan blir aldrig någonsin bättre än den senaste elevens betyg och resultat. De ungdomar som på nyårsnatten lovar att satsa mer på sina studier har rätt att mötas av en skola som satsar just på honom eller henne.