<I>Rakt på sak</I> Togs på sängen
Torsten Nilsson
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När det gäller de två första uppgifterna har amerikanerna hittills visat en närmast förbluffande hjälplöshet. Ministerier och kontor som behövs för att få igång det civila styret i Irak igen plundras och bränns framför ögonen på de amerikanska soldaterna. USA insisterar på att få kontrollera den humanitära hjälpen, men har ingen hjälp att erbjuda. Amerikanerna verkar helt tagna på sängen av händelserna, trots att de haft en stor administration i gång i månader för att förbereda intåget i Bagdad.
Detta kanske reder ut sig med tiden, om Irak bara får ett civilt styre som irakierna har förtroende för.
<b>Misstror USA</b>
Den grundläggande premissen är att USA ska styra Irak, till att börja med genom en rent amerikansk administration, senare genom en övergångsregering som USA har kontrollen över och först i en oviss framtid en regering som irakierna själva valt. Strategin tycks vara att den USA-kontrollerade övergångsregeringen ska sitta tills den antingen legitimeras genom någon form av val eller ersätts av andra USA-vänliga krafter.
Varifrån de senare ska komma är i dagsläget omöjligt att se. Varken kurderna i norr, eller de mo Iran orienterade shiamuslimerna i söder (den största folkgruppen i Irak) hyser några varmarekänslor för amerikanerna. Det går naturligtvis inte heller de sunnimuslimer som nu får se sina privilegier bortsopade genom Saddamregimens fall. Kommer USA någonsin att respektera en regering som har folkets stöd?
<b>På väg att misslyckas</b>
Redan försöken att forma en övergångsregering som samlar hela oppositionen mot Saddam tycks vara på väg att misslyckas, sedan den största shiamuslimska gruppen dragit sig ur. Som ledare lanserar amerikanerna en bedrägeriåtalad affärsman med goda kontakter i Pentagon som inte satt sin fot i Irak sedan 1958, Ahmed Chalabi. Även i övrigt tycks man få förlita sig påmer eller mindre rumsrena exilirakier med litet stöd i Irak, plus några sinsemellan rivaliserande kurdledare oh en handfull klanhövdingar som nu vädrar makt och pengar.
<b>Nya krigsplaner</b>
Parallellen med Afganistan är uppenbar. Där lanserade USA också en välskräddad affärsman med amerikansk anknytning, Hamid Karzai, som president. Karzai sitter nu som en sorts västerländsk gisslan i en regering som i verkligheten styrs av de ökända krigsherrar som vann kriget på marken åt amerikanerna, och han skyddas mot sina egna av en amerikansk livvaktsstyrka.
Om USA tror att de äger Irak nu, så har de lagt beslag på en egendom som snart kommer attbränna i fingrarna på ockupanterna. Det gäller också oljan, som inte bara är att pumpa upp och sälja genom amerikanska bolag, eftersom den tills vidare står under FN:s kontroll. Under tiden växer räkningarna för kriget på den amerikanska kongressens bord.
För den rastlöse amerikanske försvarsministern Donald Rumsfeld tycks Irak redan vara historia. Han har nya fälttåg i blicken. Eftersom inga massförstörelsevapen ännu påträffats i Irak, måste de ha flyttats till Syrien och Iran, menar Rumsfeld. Där ska de nu "sökas och hittas".
<b>Lät honom löpa</b>
Det är presidentval nästa år, ochdet gäller att hålla amerikanernas tankar borta från arbetslöshet och ekonomiska bekymmer med patriotiska slagord.
Däremot talar Bush & Co just nu påfallande tyst om Saddam Hussein.
Kan det möjligen bero på att Saddam, som ett känt institut i USA antyder, fått fri lejd ut ur Irak för sig och sin familj och alla ministrar? Mot att de lämnade Bagdad öppet för de invaderande amerikanerna.
Försvunna är de i alla fall. Till lättnad inte bara för USA, utan också för andra stormakter som under årens lopp hållit den irakiske diktatorn om ryggen och försett honom med de massförstörelsevapen som p`st`s finnas i Irak. En rättegång kunde ha blivit en pinsam historia för alla inblandade.