McCain får ändå anses ligga bäst till för att vinna den republikanska nomineringen, men osvuret är bäst.
Hillary Clinton gjorde vad som förväntades av henne i New York och Kalifornien, men eftersom Barack Obama var henne hack i häl och demokraterna fördelar delegatrösterna proportionellt, räckte det inte för att hon skulle dra ifrån. Särskilt som Barack tog hem en majoritet av delstaterna. Totalt kan Clinton nu räkna med 744 röster på partikonventet i sommar, Obama 679. Det krävs minst 2.025 röster för att bli vald. Obama har vunnit i 15 delstater, Clinton i 12.
Under februari hålls ett 10-tal primärval, men det är mindre stater med få delegater. Om inte McCain helt tappar stinget, skulle republikanerna kunna ha en segrare efter valen i folkrika Texas och Ohio den 4 mars. Då börjar klockan ticka övertid för demokraterna, vars kampanj troligen mal vidare under våren. I värsta fall kan demokraterna inte kora någon segrare förrän vid partikonventet i Denver 25-28 augusti och då med hjälp av de 796 ”superdelegaterna (inte valda partibossar som röstar som de vill). Hänger vinnaren i luften på partikonventet, kan det också bli en uppslitande strid om huruvida rösterna från de av partiledningen bannlysta valen i Florida och Minnesota ska räknas eller inte.
En utdragen primärvalskampanj för demokraterna ger republikanerna möjlighet att samla sig politiskt och bygga upp kampanjkassorna inför presidentvalet den 4 november. Medan demokraterna uttömmer sina resurser på att slåss inbördes och river upp sår som kanske inte hinner läka till presidentvalskampanjen. Inte minst oroväckande är att demokraterna tenderar att rösta efter ras och kön, dvs färgade röstar på Obama, kvinnor på Clinton. Man kan gott förstå demokraternas frustration över att tvingas mellan en kvinna och en färgad, men det är naturligtvis inte bra om det hela utvecklas till en strid om ras och kön.
En positiv sida av saken är att den utdragna och spännande och primärvalskampanjen ökar det politiska intresset i USA, inte minst bland minoriteter och kvinnor, och gör kandidaterna och deras politiska program kända för en bredare allmänhet. Det gynnar troligen demokraterna, men är också bra för demokratin. Normalt röstar bara varannan amerikan. Det finns tecken på att valdeltagande blir högre i höst, särskilt om ekonomin fortsätter att försämras under året.
Inget avgörande i USA
Det blev inget avgörande i de amerikanska primärvalen på ”supertisdagen”, fast bortåt hälften av USA:s delstater röstade, däribland några av de allra största (New York och Kalifornien). På den republikanska sidan, där vinnaren tar alla delegatröster i en stat, hade de flesta räknat med att veteranen John McCain skulle skaffa sig en ointaglig ledning. I stället lyckades baptistpastorn Mike Huckabee slå sig in på banan igen genom segrar i flera sydstater, och tvåan Mitt Romney vann i en tredjedel av staterna.
John McCain firar.
Foto: Charles Dharapak/AP Photo/Scanpix
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.