Ingen mörkning
Den 18 december 2001 utvisades de två egyptierna Ahmed Agiza och Muhammed Al Zery från Sverige. De var misstänkta för delaktighet i allvarliga terroristbrott och förpassades till Egypten för domstolsprövning. Agiza dömdes senare till livstids fängelse medan Al Zery släpptes i brist på bevis.
Kairo. Hit förpassades de två misstänkta egyptiska terroristerna 18 december 2001. Det är bra att JO går till botten med den här affären, skriver WidarAndersson. FOTO: SCANPIX
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<B>Utvisningen har nu blåst upp till en inrikespolitisk storm i Sverige.</B>
Tidigare i år sände TV 4 ett reportage där det avslöjades att utvisningen verkställdes av amerikanska agenter. TV 4 rapporterade dessutom om att fångarna skulle ha torterats i Egypten. Sverige har förbundit sig att inte avvisa personer till länder där de löper risk att torteras och/eller dömas till dödstraff. Den politiska stormens kärna utgörs därför av frågor om utvisningens lagliga grund. Ett annat spår i oppositionens kritik av regeringen handlar om huruvida regeringen försökt att vilseföra riksdagens konstitutionsutskott om att fångarna torterades.
Uppgifterna om tortyr påstås komma från den dåvarande ambassadören i Kairo Sven Linder. Han besökte de båda männen i Torafängelset utanför Kairo den 23 januari 2002. Besöket var en uppföljning av det avtal om korrekt behandling av fångarna som träffats mellan Sveriges och Egyptens regering. Ambassadören rapporterar om sitt besök i ett brev till UD senare samma dag. I brevet redogör Linder för fångarnas klagomål på behandlingen under gripandet i Sverige, under transporten till Kairo och under de inledande veckornas förhör i Egypten.
Ambassadören skriver emellertid: "Sanningshalten i dessa påståenden saknar jag möjlighet att bedöma. Jag kan emellertid konstatera att de båda männen inte ens på mina direkta frågor på något sätt gjorde gällande att de skulle ha utsatts för någon form av systematisk fysisk tortyr och att de anser sig väl behandlade i Torafängelset".
Ambassadören Sven Linder sammanfattar sina intryck från besöket med orden "...är det min bedömning att Agiza och Zery mår så väl de kan under omständigheterna och att den egyptiska viljan att samarbeta på det hela taget klarat det första lackmustestet".
<B>Mot bakgrund av dessa uppgifter torde det vara svårt att angripa regeringen för att inför riksdagen ha "mörkat" upplysningar om att fångarna torterades.</B>
När dåvarande utrikesministern Anna Lindh framträdde i konstitutionsutskottet för att svara på frågor om utvisningen sade hon således inget om tortyr eftersom UD fått rapporter från fångarna själva om att ingen tortyr förekommit!
Nu skall JO utreda utvisningens lagliga grund. JO:s utredning gäller såväl samarbetet med amerikanarna som vad regeringen kände till och inte kände till. Det är bra att JO går till botten med den här affären. Har felaktigheter förekommit skall de givetvis korrigeras.
<B>Vad som därutöver borde utredas är om det verkligen är rimligt att Sverige har lagar som kan utnyttjas av terrorister som har medborgarskap i länder där tortyr eventuellt kan förekomma? Skall en terrorist kunna få asyl i Sverige för att hans/hennes hemland har ett undermåligt skydd för de mänskliga rättigheterna?</B>
Den politiska oppositionens uppträdande i sammanhanget lämnar också mycket övrigt att önska. Man kan ha viss respekt för folkpartiet, vänstern och miljöpartiets agerande. Dessa tre partier är av tradition uppmärksamma och oftast med den äran aktiva i frågor om mänskliga rättigheterna. Men de övriga partierna är bara ute efter politiskt och snudd på otillständigt effektsökeri.