<I>Ledare:</I> Spelar högt
Språkrören Peter Eriksson och Maria Wetterstrand har spelat högt. Nu sitter de med svarte petter. FOTO: PRESSENS BILD
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dagsläget förefaller dock denna statsminister inte tolereras av riksdagen. Flera partier har hotat med att under dagen kräva en förtroendeomröstning mot Göran Persson. En omröstning som i sådant fall genomförs på onsdag. Eftersom samtliga borgerliga partier deklarerat att man kommer att rösta mot den sittande statsministern avgör miljöpartiets ställningstagande om regeringen ska falla eller sitta kvar. Och på gårdagens styrelsesammanträde rekommenderade miljöpartiets styrelse sin riksdagsgrupp att stödja de borgerliga i en förtroendeomröstning. Gör man verklighet av sitt hot faller Persson. Därmed skulle det bli den nyvalda talmannens jobb att finna en ny regeringsbildare. Det parlamentariska läget gör emellertid att det bara finns en möjlig regeringsbildare. Det borgerliga försöket att sy ihop en regeringen mellan folkparitet, kristdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet har redan spruckit. Någon annan konstellation förefaller orealistisk. Därför kommer uppdraget att bilda regering snart återigen att ges till Göran Persson. Om miljöpartiet fortfarande inte kan tänka sig att ge vika på kravet om regeringsmedverkan - och om partiet röstar emot varje regering de själva inte ingår i - kan dock Göran Persson inte bilda en regering. Då väntar nyval.
<b>Fortsatt stöd</b>
Väljarna måste rimligen stå mycket frågande inför ett sådant. Valresultatet var i allt väsentligt ett fortsatt stöd till den ordning som gällde innan valet. Förhållandet mellan blocken är i stort sätt oförändrat. Det enda som hänt är att miljöpartiet vunnit ett enda riksdagsmandat från de borgerliga. I övrigt har förändringarna bara påverkat styrkerelationerna inom respektive block. Att detta enda mandat skulle leda till regeringskris var det sannolikt ingen som trodde innan valet.
Miljöpartiet har dock hittills låtit formerna för politiken gå före innehållet. Intresset för att ge tre eller fyra miljöpartister finare politiska titlar är så stort att man gjort ett seriöst försök att få till stånd en regering med kristdemokraterna. Ett parti som man före valet lovade att aldrig släppa fram i regeringsställning. Ironiskt nog kan det mycket väl sluta med att de gröna ramlar ur riksdagen efter ett extra val partiet själv varit den viktigaste orsaken till.
<b>Bäst med nyval?</b>
För både landet och socialdemokraterna är ett nyval en betydligt bättre lösning än att bilda en svag regering som i fyra år ska utsättas för miljöpartiets utpressning och nyckfullhet. Att nu ge efter för Erikssons och Wetterstrands hot - för att slippa falla i en förtroendeomröstning - är bara en kortsiktig lösning. På sikt riskerar det både att minska väljarnas förtroende för socialdemokratins regeringsduglighet och att hota Sveriges ekonomi, tillväxten och jobben. I det perspektivet är det bättre att återigen gå till väljarna.