<I>Ledare:</I> Rättvisan segrar
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Milosevic ska inte till Haag för att straffas i syfte att vara ett avskräckande exempel för andra diktatorer eller potentiella dispoter. I grunden handlar det om att utkräva ansvar och rättvisa från en av dem som hade det övergripande politiska ansvaret för mer än ett decennium av etnisk rensning och krig på Balkan. Samtidigt är det naturligtvis en signal till andra om Milosevic får Haag som sin slutdestination. En signal om att rättvisan faktiskt når de högsta positionerna i diktatorernas och krigshetsarnas förtryckande hierarkier.
Ännu har dock inte Slobodan Milosevic utlämnats till Haag för att stå till svars för de anklagelser om krigsförbrytelser som riktas mot honom. Det har snart gått tre månader sedan Milosevic greps och sattes i en cell i centralfängelset i Belgrad. Officiellt har den jugoslaviska inställningen varit att Milosevic skulle rannsakas för brott mot jugoslavisk lag men pressen från utlandet har varit hårt. Om Jugoslavien inte samarbetar med FN-tribunalen i Haag har man hotat att hålla inne det bistånd landet behöver för att reparera sin ekonomi som sargats av krig, sanktioner och ekonomisk misshushållning.
I lördags godkände emellertid Jugoslaviens federala ett dekret om samarbete med FN som kan leda till att misstänkta krigsförbrytare lämnas ut. Men det var ingen enig regering som slöt upp bakom dekretet. Ministrarna från Montenegro vägrade att delta på sammanträdet i protest mot vad de uppfattar som ett författningsvidrigt beslut. De montenegrinska socialisterna har liksom andra grupper i det jugoslaviska samhället starka lojalitetsband med den gamla regimen. Det gäller inte minst militären. Den nya presidenten Vojislav Kostunica och den tidigare oppositionen - vars ministrar var de som röstade igenom dekretet - har därför haft ett besvärlig balansnummer att utföra. De vill å ena sidan leva upp till omvärldens krav samtidigt som man måste hålla de mörka och nationalistiska krafterna stången. En omedelbar utlämning av Milosevic hade troligen satt svårhanterliga krafter i rörelse.
Att det har tagit några månader att ta nästa stora steg på vägen till en utlämning av Slobodan Milosevic är därför begripligt - även om det inte är ett skäl för omvärlden att minska pressen på regeringen. Nu bör dock processen kunna gå snabbare. Jugoslaviens biträdande premiärminister Miroljub Labus sade i helgen att det inte blir något köpslående om de 16 jugoslaver som Haag vill ha utlämnade. Det är bara en fråga om dagar innan så kan ske, menade Labus. Det är ett löfte regeringen nu måste leva upp till. Redan på fredag hålls en givarkonferens i Bryssel där den jugoslaviska regeringen hoppas få sitt bistånd. Om Milosevic då befinner sig i Haag finns inte längre några hinder för USA och EU att ge Jugoslavien en välbehövlig hjälp.