<I>Ledare:</I> Nu börjar valrörelsen
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Att utmåla de borgerliga som splittrade är vanligtvis mycket enkelt.
Inför höstens val har både vänsterpartiet och miljöpartiet ställt krav på regeringsmedverkan för att stödja Göran Persson som statsminister om vänsterblocket får majoritet efter valet. Utspelen får inte stöd från statsministern. I en intervju i Göteborgs-Posten säger Persson bestämt ifrån. I Europa-, säkerhets- och försvarspolitiken är partierna inte regeringsdugliga, menar Persson.
Inte orolig
Den avvisande attityden är inte att förvånas över. Göran Persson behöver inte vara särskilt orolig över möjligheterna att bilda en socialdemokratisk regering i händelse av en valseger. Vänsterpartiet kan omöjligen stödja en borgerlig regeringsbildare och miljöpartiet har redan klart deklarerat att de inte kan släppa fram moderaterna eller kristdemokraterna. Och då återstår i praktiken bara en socialdemokratisk regering.
Vänsterpartiets och miljöpartiets krav har dock fått Lars Leijonborg att vädra morgonluft. Han menar att Persson saknar en parlamentariskt strategi och att det bara finns ett regeringsalternativ ? en borgerlig koalitionsregeringen. Ur ett historiskt perspektiv är det ett synnerligen märkligt uttalande. Socialdemokraterna har i princip alltid bildat minoritetsregeringar.
Olika vägar
Utifrån denna position har man sedan lotsat politiken genom riksdagen. Ofta har det skett genom att socialdemokraterna förlitat sig till att vänsterparitet inte ska rösta med de borgerliga, ibland genom organiserat samarbete med andra partier eller genom hoppande majoriteter. Göran Persson har dessutom under sina två stats- ministerperioder visat att han väl behärskar denna situation. Trots att motståndarna förutsett regeringskris har Persson klarat hela mandatperioden tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet.
Skulle dagens opinionssiffror stå sig kommer Perssons parlamentariska läge dessutom att vara bättre än den varit de senaste året. Det gör knappast regeringsfrågan till en borgerlig vinnarfråga.
Utöver detta är Persson den partiledare som väljarna helst ser som statsminister. De borgerliga utmanarna fick bedrövliga siffror i den senaste mätningen och bland folkpartiets sympatisörer var det fler som såg Persson som statsminister än Lars Leijonborg.
Det stora förtroendet för Göran Persson börjar ses som ett reellt problem av de borgerliga ? särskilt som de egna kandidaterna kommer uselt ut i opinionsmätningarna.
Det är mot den bakgrunden som moderaternas högljudda klagan över att statsministern använder regeringsplanet ska ses.
I ingången till valrörelsen står socialdemokraterna fortfarande starka. Men det finns tecken på en viss försvagning. Flera opinionsmätningar visar att partiet tappat stöd ? om än inte särskilt mycket. De borgerliga partiledarna har dessutom ökat sin aktivitet och syns allt oftare i medierna. Det är en naturlig utveckling ? när valet närmar sig blir deras uppfattningar med automatik mer intressanta. Men det innebär samtidigt att den stora dominans som Göran Persson och regeringen haft i inrikespolitiken är över.
Nu börjar det
Nu börjar valrörelsen. Trots att socialdemokraterna ser ut att sitta säkert i Rosenbad kan mycket hända. I förra valet innebar valrörelsen stora förskjutningar i väljarkåren jämfört med hur läget såg ut sommaren innan valdagen. Det finns ingenting som talar för att situationen skulle vara mer stabil i år.