<I>Ledare:</I> Inget sommarlov
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men med stigande ålder blir ett långt sommaruppehåll i studierna allt mindre rationellt. För många studenter på landets universitet och högskolor slutar kurserna redan i början på juni och de kommer igång först i slutet av augusti eller i början på september.
Alla studenter längtar inte efter detta påtvingade studieuppehåll. För dem som hittar ett sommarjobb eller har ekonomiska möjligheter att avstå arbete kan ledigheten säkert vara bra.
Många studenter har emellertid svårt att hitta ett jobb, åtskilliga får istället ersättning från a-kassan och många tvingas besöka kommunens socialförvaltning för att klara sitt uppehälle under den långa sommaren.
<b>Tre terminer</b>
Ett sätt att komma ifrån dessa problem är att införa ett treterminssystem och därigenom rationalisera bort det långa sommaruppehållet.
Flera studentorganisationer har under ganska lång tid lyft fram denna modell utan att särskilt mycket har hänt.
I helgen visade emellertidutbildningsminister Thomas Östros intresse för idén. Vid SACO Studentråds kongress i Stockholm lovade Östros att ta upp frågan till diskussion med företrädare för högskolor och studenter.
<b>Många skäl</b>
Det finns många skäl till att göra det möjligt för studenterna att slippa sommarledigheten utan att för den skull tvingas läsa någon av de mer lättsamma kurser som många högskolor ger under sommaren.
Förutom att det passar bättre för alla de studenter som har svårt att få ett sommarjobb och därmed en rimlig sommarförsörjning skulle systemet med tre terminer skynda på genomströmningen på de olika utbildningarna på högskola och universitet..
Med detta system skulle möjligheten till individuell anpassning av utbildningen öka och flexibiliteten i utbildningssystemet bli större.
Det är dessutom rimligt att anta att högskolornas resurser skulle tas bättre tillvara med ett treterminssystem.
De mycket stora investeringar som staten gjort i universitet och högskolor - inte minst i lokaler - skulle komma att utnyttjas effektivare om de användes även under sommaren.
Nu står de istället i princip tomma under ett par, tre månader om året.
<b>Strukturer</b>
Enligt Thomas Östros är skälet till att ingen högskola har provat på ett treterminssystem de rådande strukturerna inom högskolevärlden.
Men om Östros i sina diskussioner med högskolor och universitet inte lyckas få någon av dem att nappa på idén borde han se till att det införs ekonomiska incitament som gör att någon vill prova.
Och om inte det fungerar får utbildningsministern gärna peka med hela handen.
<b>Förbättra</b>
Eftersom ett treterminssystem skulle kunna förbättra situationen för många studenter, förkorta deras utbildningstid, minska trycket på a-kassan, sänka kommunernas kostnader för försörjningsstöd och samtidigt se till att utnyttja statens investeringar mer effektivt måste Östros se till att systemet prövas i praktiken även om det kräver lagstiftning.
Gamla och mossiga strukturer är till för att rivas.