<I>Ledare:</I> EMU ? en glömd fråga
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I denna påtagliga stiltje har EMU-anhängarna på bara några månader tagit in hela det försprång som nej-sidan hade innan sommaren. Enligt en undersökning från Demoskop som redovisats i Finanstidningen sluter nu 44 procent upp på respektive sida. Ingen tycks heller riktigt förstå varför opinionen svängt så kraftigt över sommaren. Hur kan folk bilda sig en egen uppfattning trots att ekonomer, politiker och andra förståsigpåare inte har talat om för dem vad de ska tycka, undrar de statsvetare som brukar veta varför vi tycker som vi gör.
Det rimligaste svaret på frågan om svängningen i opinionen levereras av statsminister Göran Persson. Statsministern tror att människor har märkt att den svaga svenska kronan gjort deras utlandsresa betydligt dyrare.
Slaget mot den egna plånboken har fått människor att fundera över valuta- och penningpolitik. Därmed torde det återigen vara bevisat att verkligheten är den mäktigaste opinionsbildaren.
När verkligheten återigen förändras vid årsskiftet och EMU-länderna börjar införa den nya valutan i form av nya mynt och sedlar kan det säkert komma att påverka opinionen ytterligare. Går detta införande bra och EMU fortsätter att inte gå dåligt kan säkert trycket på ett svenskt medlemskap öka ytterligare. Detsamma gäller om Storbritannien går med i samarbetet efter den folkomröstning som Tony Blair lovat sitt folk.
Hur det går med den svenska EMU-omröstningen är fortfarande oklart. Göran Persson vill säkert låta frågan vila över valet nästa höst innan han förslår ett konkret datum. Bara om han upplever att det finns ett stort politiskt tryck efter en folkomröstning eller om EMU-frågan riskerar att bli stor i den svenska valrörelsen kommer han att lämna ett sådant besked före valet. Och egentligen är det nog en ganska bra hållning.
Trots att kronan försvagats och trots att vi fortfarande sitter ensamma i vår lilla ekonomi när vågorna går höga på de internationella finansiella marknaderna, är frågan om EMU så viktig att vi alla bör få ytterligare tid att fundera. Det finns fortfarande legitima invändningar mot ett svenskt EMU-medlemskap och osäkerheten är stor på många områden - exempelvis när det gäller behovet och utformningen av eventuella bufertfonder.
Kanske har politikerna dessutom lärt något av opinionsförskjutningen under sommaren. Folk kan fundera på och ta ställning i komplicerade frågor utan stora debatter och upplysningskampanjer. Ännu finns gott om tid för ja-och nej-sidan att gräva sina skyttegravar.