<i>Ledare</i> Bush har ett fast grepp om USA
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Trots tragiken och alla förlorade människoliv måste man konstatera att terrorattacken mot New York och Washington har kommit att bli en språngbräda till ökad popularitet för George W Bush. Men detta fenomen är inte i första hand förknippat till Bush personligen. I tider av krig och oro sluter amerikanerna regelmässigt upp bakom sin president. Att operationen i Afghanistan varit framgångsrik innebär dessutom att den amerikanska allmänheten inte har något att invända mot krigföringen.
Med tanke på allt detta var det inte förvånande att Bush förlade tyngdpunkten i sitt tal till kongressen om tillståndet i nationen igår natt svensk tid, till frågan om kriget mot terrorismen. Men trots den tillsynes positiva utvecklingen i Afghanistan kunde presidenten inte meddela att kriget var vunnet. Tvärtom förberedde han återigen nationen på en mycket lång och utdragen kamp. I skarpa ordalag varnade han Iran, Irak och Nordkorea - som Bush beskrev som "ondskans axelmakter" - för att inte göra tillräckligt mot terrorn. Enligt Bush kommer han inte att vänta på att något ska hända medan farorna tornar upp sig. Han menar att USA ine kan lämna terroristläger orörda och terrorstaterna okontrollerade. Vad detta i praktiken kommer att betyda för de amerikanska krigföringen återstår att se.
Om Bush har framgångar på utrikespolitikens område har han det betydligt besvärligare på hemmaplan. Den långa högkonjunkturen och den exceptionellt goda ekonomiska utveckling som USA upplevde under Bill Clintons id i Vita Huset är nu till ända. Istället präglas ekonomin av nedgång och ökad arbetslöshet. Trots presidentens personliga popularitet oroar säkert just detta faktum de republikanska kandidater och kampanjstrateger som förbereder sig inför höstens val till senaten och representanthuset.
I sitt tal till nationen sade sig Bush se som en viktig uppgift att blåsa nytt liv i ekonomin. Det är uppenbart vilken politik han tror bäst kan bidra till detta - sänkta skatter. Mest intresserad tycks presidenten vara av att sänka skatterna för de som har mycket höga inkomster. Under nästa år ska de amerikaner som tjänar mer än motsvarande 1,4 miljoner kronor få dela på 350 miljarder i sänkta skatter. Men några stort utrymme för skattesänkningar finns egentligen inte i den federala budgeten.
Tillsammans med nya ökningar av försvarbudeten innebär de stora skattesänkningarna att administrationen inom några dagar kommer att lägga fram en underbalanserad budget. För första gången på många år kommer man att göra av med mer pengar än man får in.
För Bush är kriget mot terrorismen därför det starkaste vapnet även i den inrikespolitiska kampen. Men även om presidenten föutsår tt utdraget krig är det inte sannolikt att amerikanerna i samma utsträckning står upp honom om några månader. När terrorbekämpning framstår som en mer vardaglig verksamhet kan de riktigt vardagsnära frågorna som arbete, pensioner, hälsovård och utbildning komma i centrm. Och där ärpresideten betydligt mr sårbar. Alla minns säkert också höga popularitetssiffror som pappa Bush hade efter kriget mot Irak stax innan han förlorade valet till Bill Clinton. Valet till kongressen i höst är därför långt ifrån avgjort.