<I>Ledare:</I> Varför betygssätta barn, Rundgren?
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Mycket riktigt har också skolan blivit en av valets största frågor. Men att detta skulle gynna de borgerliga partierna har inte infriats. Tvärtom har en ny socialdemokratisk skolminister stuckit hål på många kritiska ballonger från Lundgren, Leijonborg och Björklund (som trots att han primärt är kommunpolitiker är den som hårdast drivit oppositionens talan i skolfrågor). När krav höjs på att flytta mobbare eller satsa mer pengar på lärarna så instämmer Tomas Östros. I extrema fall måste man flytta på mobbare och lärarna måste få en bättre situation. Socialdemokraterna står inte längre handfallna och försvarar något som tvärtom ska kritiseras. Skolan måste förbättras - om det finns ingen politisk oenighet även om de borgerliga partierna gjort allt för att försöka påvisa detta.
<b>Kritiska frågor</b>
Den intressanta diskussionen rör givetvis på vilket sätt skolan ska förbättras. Socialdemokraterna måste nu hålla fast initiativet i skolfrågor och berätta vilka satsningar som ska göras för att få en bättre skola. Men socialdemokraterna måste också bolla tillbaka kritiska frågor gentemot de borgerliga partiernas förslag till ny skolpolitik. Varför ska barn i årskurs 5 och 6 ha betyg som Björklund och folkpartiet vill? Vi har skolplikt i detta land. Barn och ungdomar är garanterad plats i skolan till årskurs 9. För att se om barnen nått tillräckliga kunskaper som motsvarar kursmålen behöver inte barnen få en siffra eller bokstavskombination på ett papper vid 11 års ålder. Socialdemokraterna ser fördelar med betyg i högre ålder. Men de borgerliga partierna verkar oförstående inför problemen och riskerna med betyg.
<b>Komplettera skriftligt</b>
Att som förälder och elev få veta hur det går i skolan är givetvis mycket viktigt. Där har de regelbundna utvecklingssamtalen en betydelsefull funktion. Om föräldrar och lärare vill komplettera den muntliga dialogen med skriftlig kommunikation om barnets kunskaper och utveckling så går det redan idag väldigt bra. Innehållet från ett utvecklingssamtal där läraren utvärderat barnets kunskaper kan och bör i många fall kompletteras med skriftlig information.
Men barns skolutveckling ska redovisas skriftligt när lärare och föräldrar anser det behövligt - inte som ett politiskt slagträ.
<b>Motion av Rundgren</b>
Även borgerliga politiker vet att det är tillåtet med skriftlig redovisning av elevers kunskaper idag. Trots det skrev exempelvis moderata oppositionsrådet Jörgen Rundgren förra året en motion till kommunfullmäktige i Norrköping där han yrkade att de kommunala grundskolorna skulle införa skriftliga omdömen från första klass. Eftersom Rundgren vet att skriftlig information redan idag är möjligt kan man fråga sig om han medvetet slår in öppna dörrar? Sanningen är snarast att den politiska skiljelinjen i frågan om betyg visar sig. För Rundgren räcker det inte att möjligheten finns - han vill fatta politiska beslut i frågan. Och för att den motionen skulle kunnat bli bifallen istället för besvarad så skulle det rimligtvis krävas att något nytt beslutas i förhållande till hur det förhåller sig idag. Frågan blir därför om Rundgren önskar betygsliknande omdömen för elever från första klass?
Om nej; varför skrevs då motionen eftersom skriftligt redovisad information redan idag är möjligt och kan tillämpas med stöd av läroplanen?
Om Rundgren vill ha obligatorisk betygsliknande skriftlig information från första klass; ser han inte några problem med att betygsätta 7-åringar?
En sista och högst relevant fråga är också vad syftet skulle vara med betygsliknande skriftliga omdömen från första klass?