<I>Ledare:</I> Till minne av Fadime
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<b>Väckarklocka</b>
Igår hölls en minneshögtid i Uppsala domkyrka. Tusentals människor kom för att visa sorg och hedra Fadime. Trots bitterhet och anklagelser så samlades både släkt, privata vänner och offentliga personer för att minnas och sörja Fadime tillsammans.
Många måste ha ältat frågan varför? Fadimes allvarliga livssituation började långt tidigare den ödesdigra dag hon mördades. Därmed borde någonting kunnat förhindra det som skedde.
Morden på Pela och Fadime har fungerat som en väckarklocka. Om invandrarkvinnor i Sverige tidigare varit utsatta för ett dubbelt utanförskap, så är deras problem nu i fokus.
I helgen samlades exempelvis ett 70-tal s-kvinnor från hela landet för att planera och diskutera valrörelsen utifrån det nya valprogrammet som heter "Våra döttrars framtid" och handlar om kvinnors framtid i det mångkulturella Sverige. Invandrarkvinnor ska garanteras rätt att välja utbildning, arbete och partner. De ska få bestämma över sin egen kropp och sin sexualitet. Programmet tar alltså främst upp frågor om integration och mångfald ur ett ungt kvinnoperspektiv som nu äntligen kanske får den uppmärksamhet som frågan förtjänar. Det är synd att något så tragiskt som ett så kallat hedersmord ska ske för att andra än s-kvinnor ska vakna.
<b>Feministisk kamp</b>
Det var kvinnor som igår bar ut Fadimes kista ur kyrkan. Dessa kvinnor bär också ansvar att fortsätta delta i kvinnors frigörelse kamp. En kamp mot könsroller och underordning. En kamp för samma värde, samma rättigheter och samma frihet som idag är förbehållen män. I denna kamp förenas kvinnor över hela världen, i alla länder, religioner och kulturer.
Men kampen för kvinnors rättigheter och frihet att själva välja sin framtid är inte en kamp mot männen. Män är i samma utsträckning som kvinnor del av en maktstruktur och en kultur, vilket gör att de också kan vara offer för densamma. Det är genom att erkänna orättvisor, se strukturer och vilja göra någonting åt dem som maktmönster kan brytas och män och kvinnor sluta vara offer för könsbojor och istället bli fria som människor. Detta är också grunden för feminismen; att erkänna kollektiva mönster och orättvisor, men vilja bryta dem för individens skull. Alla kan därmed vara feminister. Men det innebär inte att feminism är något neutralt och utan politisk laddning. När socialdemokratin är ett feministiskt parti så innebär det att partiet ställt sig bakom en maktanalys och har en vilja att bryta könsojämlikheten. Feminismen förpliktigar.
Fadime var feminist genom sin kamp att som kurdisk kvinna få välja sitt eget liv. Fadime ville få älska den hon älskade och inte styras av omgivningens krav. Fadime valde kärleken till sin pojkvän mot släktens vilja. Romeo och Julia är idag båda döda. Nu är det upp till oss som lever - män och kvinnor - att fortsätta Fadimes kamp. Den angår oss alla.