Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Ledare:</I> Stjärnornas krig

Erika Ullberg

Erika Ullberg

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2001-12-15 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
USA:s president George Bush har sagt upp det viktiga nedrustningsavtalet ABM med Ryssland. Det är mycket anmärkningsvärt att USA ensidigt säger upp ett bilateralt avtal. Ryssland har protesterat mot upphävandet av ABM-avtalet, men säger lyckligtvis att samarbetet med USA går vidare i syfte att nå ett avtal om en kraftig nedskärning av antalet strategiska kärnstridsspetsar.
Orsaken till att USA säger upp ABM-avtalet är att kunna gå vidare med uppbyggnaden av ett robotförsvar som kritiskt kallats Stjärnornas krig. Robotförsvaret är visserligen ett defensivt försvar, men effekterna av Bush handlande kan ändå i högsta grad påverka den internationella säkerhetspolitiken i mycket negativ riktning.

<b>Kapprustning</b>
Nedrustningsavtalet och dess betydelse måste ses mot bakgrund av den epok som varit. Den terrorbalans som rått i världen från Kalla krigets tid har förenklat byggt på principen "du anfaller inte mig för då anfaller jag dig". Att ett land som besitter kärnvapen bygger ut ett försvar i syfte att klarar sig mot ett angrepp är alltså inte ett offensivt försvar vilket vore betydligt allvarligare, men ändock rubbas balansen.
USA negligerar därmed sitt ansvar att visa vägen mot nedrustning. Utvecklingen bör föras i riktning mot stabilitet som bygger på förtroende och samtal istället för terrorbalans. Men detta förutsätter nedrustningsavtal likt ABM - inte ensidigt upphävande av desamma.
Signalen som USA nu sänder till sin omvärld och de länder som fortfarande har kärnvapen riskerar att utlösa en förnyad kapprustning. Om ekonomiska förutsättningar gavs, skulle säkerligen Ryssland också bygga upp ett försvar likt USA. Hur ska USA kunna invända mot ett sådant scenario när det är USA som sagt upp avtalet som förbinder dem att inte göra det? Det allvarligaste som kan ske är också om kärnvapensproblematiken mellan Indien och Pakistan, samt kring Nordkorea förvärras av USA:s handlande.

<b>Tiderna påverkar</b>
I bakvattnet av den 11 september är den amerikanska opinionen stor för ett starkare försvar. Kanske trodde Bush också att den skarpa internationella kritiken mot upphävandet av nedrustningsavtalet i dessa tider skulle vara mindre omfattande. Händelserna den 11 september visade på ett tragiskt tydligt sätt samhällets sårbarhet. Men det finns ingen skydd i ett robotförsvar mot kapade passagerarflygplan. "Tänk om talibanerna och terroristerna hade kunnat slå mot USA eller våra allierade med en robot", svarar Bush. Men länder behöver samverka istället för att bygga egna murar mot den internationella terrorismen. Kapprustning är ingen god väg för att skapa en stabil, trygg och fredlig värld.
Läs mer om