Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<i>Ledare:</i> Öka tillgängligheten

Erika Ullberg

Erika Ullberg

Foto:

Norrköping2002-07-25 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Samhället utestänger på ett effektivt sätt många människor från att ta del av aktiviteter och verksamhet. Det är de rörelsehindrade personerna som fortfarande inte kan ta sig fram som de önskar. Trottoarer, trappor och andra fysiska hinder blir lätt oöverstigliga för någon som är rullstolsburen. Hinder som med mycket enkla åtgärder skulle kunna försvinna.
Regeringens proposition "Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappspolitiken" antogs av riksdagen i maj 2000. En av huvudfrågorna var att kommuner och privata näringsidkare ska undanröja alla enkelt åtgärdade hinder tills år 2010. Men De Handikappades Riksförbund har gjort en enkät i landets samtliga kommuner som visar en oroväckande tröghet i detta arbete.

<b>Inte lyckats </b>
Två år efter riksdagens beslut är det knappt en fjärdedel av kommunerna som har påbörjat arbetet gentemot det privata näringslivet. Inte heller har kommunerna lyckats undanröja hindren till sina egna offentliga anläggningar, samt på gator och torg. Endast 28 procent av kommunerna svarade att de har någon tidsbestämd plan för att åtgärda de befintliga problemen. Visserligen svarade hela 77 procent av kommunerna att de har inlett arbetet med att handikappanpassa kommunen, men någon plan för att fortsätta och slutföra arbetet finns alltså i långt ifrån så många kommuner. De Handikappades Riksförbund är dessutom bekymrade för att små åtgärder som att installera en enda automatisk dörröppnare kan vara anledningen till att många kommuner svarat att de påbörjat arbetet.
Av de kommuner som har svarat är 70 procent optimistiska och tror att de ska vara klara med arbetet till år 2010. Men hela 30 procent svarar redan nu när en femtedel av tiden har gått, att de inte tror att arbetet kommer att hinna bli klart. Fortfarande år 2010 riskerar alltså många av landets handikappade att vara utestängda från en mängd mötesplatser i sina kommuner på grund av enkelt åtgärdade hinder. Det är inte konstigt att företrädarna på riksförbundet för de handikappade är bekymrade.

<b>Inrätta handikappråd</b>
Förutom att åtgärda befintliga problem måste kommunerna ta hänsyn till de handikappade redan på planeringsstadiet. Det måste finnas ett handikapperspektiv gällande iordningställande av lokaler och aktiviteter. Bostäder, skolor, ålderdomshem, mötes- och fritidsverksamhet - handikapperspektivet ska finnas där naturligt. Enkelt åtgärdade hinder ska inte behöva existera från början. Ett sätt för kommunen att tillgodogöra sig ett handikapperspektiv är att inrätta ett handikappråd. Ett handikappråd kan företräda olika handikapporganisationer och bidra med värdefulla synpunkter till kommunens olika nämnder där det mesta av planeringsarbetet återfinns. Ett exempel där ett handikappråd borde vara givet som remissinstans är när torgplatser ska restaureras eller anläggas. Blinda, döva, eller rullstolsburna måste alla få tillgång till mötesplatser på samma villkor som andra kommuninnevånare. För att inte hinder ska skapas vore det klokt att de handikappade finns med i arbetet och kan beskriva sina behov redan från början.
Läs mer om