<I>Ledare:</I> Oenighet om Rotkraft
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det blev en sansad och saklig debatt mellan socialdemokraterna och moderaternas politiska alternativ. Samförstånd fanns kring behovet av ökad samordning mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen och den enskilde såsom skett i Finspång. Men när det gäller hur arbetslösheten ska lösas fanns det olika förslag. Moderaterna som kritiserat aktivitetsgarantin vill istället ha en 48-timmars garanti. Max två dygn ska en person gå arbetslös utan utbildningsplats eller praktik. Maud Ohlén som är arbetarekommunens vice ordförande frågade Jörgen Rundgren hur moderaterna tror att denna 48-timmars garanti ska fungera när man för ett par år sedan hånade socialdemokraternas löfte om att ingen skulle gå arbetslös mer än 100 dagar. Med svepande resonemang om ökat samarbete med näringslivet så var Rundgren övertygad om att det ska gå och sa bland annat: "Kan vi inte åstadkomma arbete, så ska vi åtminstone ordna praktik".
<b>Arbetsrätten behövs</b>
Att ingen ska gå sysslolös är socialdemokraterna och moderaterna överens om. Men det finns problem med moderaternas resonemang. Praktik är ett bra sätt att skaffa sig arbetserfarenhet och komma in på en arbetsplats. Men för att praktiken ska vara verkningsfull och övergå till permanent arbete så krävs tydliga regler och en stark arbetsrätt. Utan arbetsrätten så kan praktikplats eller andra tillfälliga lösningar missbrukas som ett långvarigt sätt för arbetsgivaren att få billig arbetskraft. Fördelarna med arbetsplatspraktik kräver en stark arbetsrätt och moderaterna står inte upp för båda dessa saker.
Det finns alltför många fällor med provanställningar, visstidsarbeten, långa vikarietjänster och massor av timanställningar som gör att människor inte får någon ekonomisk trygghet. Utan fast anställning får du inget hyreskontrakt och får inte ta något lån. Att hamna utanför arbetsmarknaden är det största hindret för välstånd. Men att få en osäker undantagsplats på arbetsmarknaden - vilket många timanställda tyvärr kan uppleva - är inte mycket bättre det.
<b>Antyder godtycke </b>
Debatten igår skulle röra mycket av det sociala utanförskapet. Mattias Ottosson frågade Jörgen Rundgren varför moderaterna sagt nej till Rotkraft och de 70 miljoner kronor som ska satsas just i de verksamheter och områden som behöver extra stöd. Jörgen Rundgren gav till det två förklaringar varav den senare är högst anmärkningsvärd. Till att börja med ansåg moderaterna att dessa 70 miljoner inte skulle undantas budgetarbetet, utan fördelas som övriga kommunmedel och påminde om att även kommunens revisorer anmärkt på detta. Jörgen Rundgrens andra förklaring till varför moderaterna röstat nej till utdelningen från Rotkraft var godtycke. De pengar som ska ges till Hageby skolan antydde Rundgren var resultatet av att denna skola har bättre kontakter med skolkommunalråd Christer Nilsson. Moderaterna sa därför nej och vill att alla skolor ska inkomma med ansökningar för att kunna behandlas lika.
<b>Olika behov </b>
Moderaternas invändning är motsägelsefull. Om det är så att man ser hur klyftor och utanförskap ökar så borde man också förstå att extra resurser är nödvändigt för att vissa skolor eller bostadsområden ska komma ikapp, klyftorna minska och människor få likvärdiga levnadsvillkor och utbildning oavsett var man bor i kommunen. Att ge alla skolor lika mycket resurser när behoven är olika ger inte samma möjlighet för utveckling.
Men om det är något annat än politiska åsiktsskillnader Jörgen Rundgren antyder när han säger att kontakten med Christer Nilsson avgör skolans extra resurser så är nog inte punkt satt i denna debatt.