<I>Ledare:</I> Med hjärtat till vänster
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Socialdemokraterna fick tillsammans med vänsterpartiet (16,4) och miljöpartiet (10,2) 56 procent av rösterna i Ungt Val vars resultat redovisades igår. Dagens unga har tveklöst hjärtat till vänster och visar ett start stöd för dagens regeringssamarbete.
De fyra borgerliga partierna fick knappt 37 procent av rösterna. Det stora skattesänkarpartiet moderaterna fick generellt dåligt stöd av de unga med 20,1 procent. Men det finns givetvis skolor, likväl som särskilda bostadsområden som domineras av moderatsympatisörer. En sådan skola är Curt Nicolin-gymnasiet i Finspång med över 40 procent av rösterna på moderaterna.
Centern gjorde ett hyggligt valresultat med 6,1 procent, medan kristdemokraterna fick endast 5,9 procent av de unga rösterna. Folkpartiet fick 4,8 procent av rösterna vilket är ungefär i nivå med dagens generellt skrala opinionsstöd.
<b>Ökad rasism</b>
Skrämmande är att de främlingsfientliga krafterna gjorde ett så bra valresultat. Sverigedemokraterna hamnade strax under fyraprocentsspärren som är en intressant procentsats i de ordinarie valen. Hypotetiskt kan man därmed säga att Sverigedemokraterna nära nog fick representation i rikdagen av ungdomarna i Ungt Val.
2 927 röster vilket ger sammantaget 3,8 procent i Ungt Val är en kraftig ökning jämfört med hur förstagångsväljarna röstade i förra riksdagsvalet. Tillsammans fick de tre främlingsfientliga partierna Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna och Nationalsocialistisk Front 4,3 procent av rösterna i Ungt val, nästan lika mycket som folkpartiet. Det innebär att mer än 4 gymnasieelever av 100 gav dem sin röst. Den våg av rasism och främlingsfientlighet som fått fäste runt om i Europa gror bevisligen på landets gymnasieskolor. Detta måste verka som en väckarklocka för framför allt skolorna att bemöta.
<b>Lågt valdeltagande</b>
Alla landets 300 000 gymnasieelever fick chansen att rösta i Ungt Val, ett skolval arrangerat av Skolverket, Aftonbladet och Ungdomsstyrelsen. Intresset från skolorna var stort och de flesta gymnasieskolor från Kiruna till Malmö anmälde sig för att delta. Men intresset från eleverna var uppenbart inte lika hett. Resultatet visar att enbart drygt var tredje gymnasieelev utnyttjade sin rösträtt. Det gör dels det partipolitiska resultatet mindre tillförlitligt för hela grupen gymnasieelever. Men att endast 34,3 procent deltar i ett val är framför allt oroväckande ur demokratisynpunkt. Viktigt är nu att resultatet följs upp med utvärderingar.
<b>En markering</b>
Är det låga valdeltagandet en markering mot demokratin och de politiska partierna eller endast en följd av tekniska problem? Är svaret det senare är det bara att beklaga att tekniken gjorde ungdomarna mindre benägna att använda sin rösträtt. Är svaret att lågt valdeltagande vittnar om så lågt politiskt intresse att unga inte ens bryr sig om rösta, så är det mycket bekymmersamt.
<B>Många blankröster</B>
Den höga andelen blankröster tyder tyvärr på att unga människor inte känner att något parti passar dem. Aftonbladet tog på sig ett stort ansvar för de tekniska problem som alltså kan vara en bidragande orsak till det låga valdeltagandet. Men de 14 775 blankrösterna som avlades i Ungt Val måste några andra ta på sig ansvaret för.
Andelen gymnasieelever som inte röstade på något parti alls var 16,1 procent. Det är fyra gånger så många blankröstande jämfört med förstagångsväljarna i riksdagsvalet för fyra år sedan. Framför allt partierna och deras ungdomsförbund måste nu därför rannsaka sig både varför så få ungdomar röstade i Ungt Val, samt varför 16 procent röstade blankt.
Höstens val inträffar om drygt fem månader. Till dess måste alternativen i svensk politik framgå tydligare. Därigenom kan förhoppningsvis de unga bli mer motiverade att rösta på det parti som de känner sig närmast åsikts- och ideologimässigt.