Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Ledare:</I> Intet nytt hos högern

Norrköping2001-11-19 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När de borgerliga partierna samlade ihop sig till en gemensam reservation mot regeringens budget i riksdagens finansutskott för någon vecka sedan innehöll den egentligen inga nyheter.
Det mest bestående intrycket var att det fortfarande är långt kvar till ett samlat borgerligt alternativ till fortsatt socialdemokratiskt styre.
När de fyra borgerliga partiledarna igår lät publicera en gemensam artikel på DN-debatt kunde man därför tro att det skulle finnas något nytt att presentera.
Artikelns rubrik, "Vi bygger en framtidsallians", antyder i alla fall något spännande.

<b>Inte överens</b>
Men av artikeln går egentligen bara att utläsa att oppositionens partiledare är överens om att den socialdemokratiska regeringen gör fel eller för lite.
I stället för en programförklaring var artikeln på DN-debatt en uppräkning över påstådda socialdemokratiska fel och missgrepp.
Det är varken konstruktivt eller klargörande för vad som väntar landet om en eventuell borgerlig regering tar över efter valet nästa höst.
Det man i övrigt anser sig vara överens om är det gamla vanliga: i första hand skattesänkningar. Dessvärre har de fyra borgerliga partierna svårt att bli riktigt överens om vilka skatter som ska sänkas och hur mycket som är lagom.

<b>M vill sänka mest</b>
Som vanligt vill moderaterna sänka flest skatter mest och snabbast. Så mycket, snabbt och många skatter skatter ska sänkas att det blivit ett av de större problemen för mittenpartierna.
Trovärdigheten är rimligen låg för ett regeringsalternativ som både vill minska statens inkomster rejält och - som mittenpartierna - har välfärdspolitiska ambitioner.
När det receptet prövades under den förra borgerliga regeringen på 1990-talet blev resultatet ett statsfinansiellt moras.
När borgerlighetens profeter dessutom förutspår en rejäl lågkonjunktur blir ett sådant ekonomiskt lättsinne rimligen inte mer lockande för medborgarna.
Väl dold i textmassan i DN-artikeln finns också en av de stora frågor som ligger i vägen för en borgerlig fyrpartiregering.
Ett av argumenten man använder mot den socialdemokratiska regeringen är de stora regionala klyftorna.

<b>Klyftor</b>
Dessvärre har de borgerliga partierna ingen gemensam politik för att motverka dessa klyftor.
En av de viktigaste förutsättningarna för att hela Sverige ska leva är det kommunala inkomst- och kostnadsutjämningssystemet.
För regeringen och centerpartiet är det en naturlig del i en aktiv regionalpolitik.
Utan systemet skulle mer än hälften av landets alla kommuner - företrädesvis i lands- och glesbygd - tvingas till stora besparingar i sina verksamheter.
För moderaterna är detta solidariska system, som utjämnar skillnader mellan kommunerna, ett rött skynke på precis samma vis som system som utjämnar skillnader mellan änniskor är det.

<b>Trovärdigheten</b>
I Stockholms stad och landsting bedriver de styrande moderaterna kampanjer finansierade med skatteedel mot utjämningssystemet och partiledningen ser frågan på samma sätt.
Trovärdigheten för ett regeringsalternativ som inte är överens om något som är så viktigt för medborgarnas välfärd är givetvis låg.
Trots den gemensamma artikeln är intrycket fortfarane det samma. Någon samlad högerfront mot regeringen är ännu inte i sikte.
Läs mer om