<I>Ledare:</I> Friskolor ingen partipolitisk fråga
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Friskolor ger konkurrens och incitament för den kommunala skolan att ständigt utveckla och förbättra skolmiljö och undervisning. Men friskoleaktörerna börjar förändras från mångfald till enfald. Allmänna friskolor utan särskild pedagogisk inriktning blir allt vanligare vilket väcker frågor om behovet av dess förekomst. Istället för att föreningar driver skolor så är det några få stora aktiebolag som startar upp skolor över hela landet. Utvecklingen är oroväckande. Friskolors kännetecken och förekomst ska inte vara ägandeform och affärsverksamhet. Friskolor ska på annat sätt komplettera den kommunala skolan. Men istället för pedagogik så blir det främsta kännetecknet profit. Detta undergräver friskornas legitimitet och skärper kraven på regleringar. Sådana förändringar drabbar även friskoleaktörer som fortfarande ser lärande som sin främsta uppgift.
Utbildning är en av samhällets viktigaste uppgifter. Rätten till avgiftsfri skolgång är en elementär princip. Grundskolan ska vara avgiftsfri och finansieras genom skattemedel. Tyvärr är inte detta lika självklart för gymnasieskolan.
Borgerliga kommunpolitiker har en förkärlek till avgifter inom skolan. Skolmåltidsavgift är ett typexempel på oskäliga avgifter utöver skatten. Att äta lunch är bevisat nödvändigt för att orka studera. Att betala för skolmaten slår mot de familjer med låga inkomster och framför allt flerbarnsfamiljer med mer än en gymnasieungdom. Att efter jul och sommar betala närmare tusen kronor per barn är en påfrestande hög engångssumma. Betala per måltid är dyrare i längden, samt medför risken att eleven i syfte att spara pengar struntar i måltider och därmed riskeras en lägre studieprestation. Indelningen av elever i grupper mellan de som har råd att äta och de som avstår är en klar tillbakagång till en klassindelad skola. Men ett sådant fattigdomstecken för svensk skola brukar inte avskräcka borgerliga kommunpolitiker.
Friskolekommittén har föreslagit att ett villkor för att en fristående skola skall ha rätt till kommunala bidrag är avsaknad av avgifter. Studieplats ska vara kostnadsfri för eleverna, i såväl grundskola som gymnasieskola, samt vare si det gäller en friskola eller den kommunala skola. Detta är också viktigt för att friskolors samband med familjeinkomst ska försvinna. Föräldrar och elever som vill välja en fristående skola ska göra det utan att se till månadsinkomst. Friskolor är ingen partipolitiskt bunden fråga och friskolornas elever ska inte ha ett samband med hög familjeinkomst. Genom att ta bort avgifter såsom köavgifter så kan detta upprätthållas.
Det mest effektiva sättet att hålla skolmåltidsavgifter borta från den kommunala skolan är att verka för en fortsatt socialdemokratisk majoritet.