Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Ledare:</I> Fler valda än betalda

Erika Ullberg

Erika Ullberg

Foto:

Norrköping2001-06-06 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kommundemokratikommittén överlämnade igår sitt betänkande "Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i kommuner och landsting" till demokratiminister Britta Lejon.
Kommitténs uppdrag har varit att komma med förslag som ska öka människors deltagande i den kommunala demokratin.
Ett förslag är att fler politiska organ och fler förtroendeuppdrag bör skapas. Förtroendeuppdragen bör spridas till fler personer vilket kräver att de politiska partierna ska rekrytera kandidater till förtroendeuppdrag i en vidare krets än de redan aktiva i partiet. Det är något som moderaterna i Norrköping ska införa i light-variant redan i nästa val genom friare nomineringsrätt. Mauricio Rojas som numera arbetar för folkpartiet föreslog också detta när han igår la fram sina förslag om exempelvis renodlat personval i "Manifest för partipolitikens förnyelse".
Men kommundemokratikommitténs förslag om fler förtroendeuppdrag och fler förtroendevalda handlar mer om att partierna misslyckats med att rekrytera tillräckligt många nya medlemmar snarare än att dödförklara partiernas roll och uppgift i lokaldemokratin.

<b>Fler medlemmar</b>
Förslaget om att fler politiska organ och fler förtroendeuppdrag bör skapas grundar sig främst på två saker. För det första handlar det om att förtroendeuppdragen har professionaliserats och minskat i sitt antal, över 10 000 uppdrag har försvunnit endast på de senaste tiotal åren. Att ta tillbaka makten från de btalda till de valda är lika viktigt som att utveckla och återupprätta politikerrollen. De förtroendevalda är medborgarnas ombud i förvaltningen och inte förvaltningens ombud gentemot medborgarna.
För det andra saknar partierna legitimitet om de saknar medlemmar. Politik måste handla om mer än att rösta vart fjärde år. Långt högre siffra än 10 000 vittnar om hur många medlemmar som försvunnit från partierna. Mer utåtriktade partier som prioriterar medlemsvärvning är en demokratiangelägenhet och en överlevnadsfråga för såväl enskilda partier som partisystemet.
Lösningen är att rekrytera fler medlemmar, förändra villkoren för fritidspolitikerna och göra politiken mer lustfylld och lättillgänglig. Alla föräldrar har åsikter om dagis och skola, men få vill gå med i ett parti eller ta förtroendeuppdrag i barn- och utbildningsnämnder för att kunna påverka desamma. Häri ligger partiernas utmaning.

<b>Kalenderårs rösträtt</b>
Kommundemokratikommittén föreslår att rösträttsålder och valbarhetsålder i de kommunala valen och riksdagsvalet bör knytas till det kalenderår man fyller 18 år istället för till den dag man fyller 18 år. Det är ett självklart förslag. Ungdomar födda samma år och som går i samma klass måste anses lika lämpliga att rösta. Med tanke på att val inträffar så sällan som var fjärde år kan det annars också exempelvis bli så att ungdomar som fyller 18 år i november 2002 inte får rösta i kommun-, landstings- och riksdagsval för första gången förrän vid en ålder av nästan 22 år.
Att rösträtten bör knytas till knytas det kalenderår man fyller 18 år istället för datum är ett beslut som borde ha fattats för länge sedan. Istället för att nu endast tala rösträttsålder från 18 år bör rösträtt och eventuell valbarhet från 16 år utredas och diskuteras.

<b>Fler omröstningar?</b>
Mycket intressant är förslaget om lokala folkomröstningar. Vid försäljningen av NME så samlades många namnunderskrifter som krävde en lokal omröstning i frågan. Med rådande ordning så hade det dock inte hjälpt hur många som än skrev under. Fullmäktige behöver endast ta ställning till förslaget, men kan avvisa det om så 90% av de röstberättigade i kommunen hade krävt en lokal folkomröstning.
Kommundemokratikommittén föreslår dock att ordningen ska ändras. Gränsen för antalet personer som krävs för att väcka förslaget ska höjas, men i gengäld måste omröstningen hållas (så länge frågan ryms inom den kommunala kompetensen och enligt kommunallagen ska handläggas av fullmäktige). Om ett ärende om att hålla folkomröstning väcks av minst tio procent av de röstberättigade medlemmarna skall fullmäktige besluta att genomföra folkomröstningen. Kanske hade det varit möjligt att få även 10% av de röstberättigade i Norrköping att kräva en folkomröstning om NME. Vad resultatet hade blivit är omöjligt att spekulera.
Läs mer om