<i>Ledare:</i> En räddande skatt
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det finns 1,9 miljoner småhus i Sverige. Det genomsnittliga taxeringsvärdet för alla småhus i landet uppgår till 635.000 kronor. Idag utgår fastighetsskatt för småhus baserad på fastigheternas taxeringsvärden vilka ska återspegla 75 procent av fastigheternas marknadsvärde. Desto mer värd och högre taxerad bostad, desto högre blir skatten.
För 85 procent av alla hushåll bosatta i småhus uppgår fastighetsskatten till mindre än 3 procent av hushållsinkomsten. För 4 procent av alla hushåll i småhus överstiger dock fastighetsskatten 5 procent av hushållsinkomsten, och för 3,5 procent av alla hushåll i småhus överstiger fastighetsskatten 6 procent av hushållsinkomsten.
När borgerliga politiker pratar om fastighetsskattens pina så känns det mest som ett värnande av dessa 3,5 procent.
<b>Fördelningseffekt</b>
Generellt sett finns det ett starkt samband mellan höga hushållsinkomster och innehav av fastigheter med höga taxeringsvärden, men det finns undantag. På grund av dessa undantag överlämnade finansdepartementet igår en lagrådsremiss med förslag till en begränsningsregel i fastighetsskatten.
Förslaget innebär att hushåll ska betala högst fem procent av inkomsten i fastighetsskatt för sin bostad där man är folkbokförd. Begränsningsregeln gäller fastigheter med taxeringsvärde mellan 230.000 kronor och tre miljoner kronor. Om värdet är över tre miljoner gäller nedsättningen upp till detta belopp och för värdet däröver betalas vanlig fastighetsskatt.
<b>230 minimum</b>
Gränserna innebär att skatten aldrig kan sättas ned till ett lägre belopp än 230 kronor per månad och att den som tjänar över 720.000 kronor om året aldrig kan omfattas av begränsningsregeln. Syftet med ett tak är att få en fördelningseffekt och att begränsningsregeln ska träffa hushåll med låga och normala inkomster. Lagrådsremissen är inte till för att lätta utgiftsbördan hos en höginkomsttagare bosatt i en femmiljoners villa. Begränsningsregeln har främst tillkommit för att undvika att människor med låga inkomster ska tvingas flytta, exempelvis äldre personer bosatta sedan längre tid i områden där taxeringsvärdeshöjningen inte på något sätt motsvarats av någon högre inkomstökning.
Begränsningsregeln föreslås gälla retroaktivt från den 1 januari i år. De som omfattas av begränsningsregeln ska få nedsättningen automatiskt utan ansökningsförfarande vilket är en skillnad från tidigare förslag.
<b>Viktig inkomst</b>
Frysningen av taxeringsvärdena mellan 1997 och 2000 har lett till att många upplever en kraftig höjning av fastighetsskatten. Men tvärtom har fastighetsskatten sänkts från 1,5 till 1,2 procent, vilket medförde att skatteintäkterna inte ökade när taxeringsvärdena höjdes.
Fastighetsskatten bidrar med mycket viktiga skatteintäkter till statskassan. Totalt sett ger fastighetsskatten cirka 23 miljarder kronor i inkomst till staten 2001. Det motsvarar ungefär statens kostnader för alla barnbidrag. Förutom ett kraftigt inkomstbortfall som skulle vara svårt att kompensera genom exempelvis andra skattehöjningar så skulle slopad eller kraftigt sänkt fastighetsskatt leda till högre prisökningar. Detta eftersom placeringar i fastigheter då skulle behandlas mer fördelaktigt ur skattesynpunkt än placeringar i andra tillgångar.
<b>Inga alternativ</b>
Borgerliga politiker och debattörer vill gärna vinna poäng genom att tala om slopad fastighetsskatt. Men de berättar inte vilka andra avgifter och skatter som ska öka eller vilken verksamhet som det istället ska sparas in på. 23 miljarder är en stor inkomst för Sveriges välfärdssystem.
Om fastighetsskatten föreslås försvinna är det rimligt att begära ett svar på var dessa 23 miljarder ska komma ifrån.