<I>Ledare:</I> Blandekonomins återkomst
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är bra att partistyrelsen tar åt sig av synpunkter, men i detta fall var förändringen inte till det bättre. Begreppet blandekonomi har gjort sin återkomst.
Flera partimedlemmar och debattörer, bland annat Stig Breström i Folkbladet, har efterlyst en skrivning om blandekonomi i partiprogrammet.
Personligen har jag tyckt och fortsätter att tycka att blandekonomi är ett överflödigt och tveksamt lämpligt begrepp i socialdemokraternas partiprogram anno 2001.
<b>Luddigt ord</b>
Jag tycker blandekonomi förtjänar en diskussion mer än applåder. Ordet kan förvirra snarare än klargöra vilket ekonomisktsystem socialdemokra- terna förespråkar. Marknadsekonomi i en välfärdsstat med stor offentlig sektor är ju det (s) förespråkar och Sverige alltid haft under vårt politiska inflytande.
Att klart ut säga att vi är för marknadsekonomi i privatsektor som generar tillväxt som sedan kan fördelas efter behov inom välfärdssystemet är sanningsenligt istället för luddigt och hycklande.
<b>Hälften Sovjet</b>
Blandekonomi låter som att någon hällt 1 del marknadsekonomi och 1 del planekonomi i en hushållsmixer. För tjugo år sedan beskrevs Sverige i läroböckerna i samhällskunskap som ett exempel på en blandekonomi. Stig Breström och andra menar att vi bör fortsätta använda begreppet blandekonomi på det ekonomiska system som socialdemokratin företräder.
Jag menar tvärtom att just den historiska jämförelsen är det som borde få partiet att ta bort blandekonomin ur partiprogrammet.
För tjugo år sedan fanns USA:s marknadsekonomi på den ena sidan och Sovjets planhushållning på den andra. Blandekonomi riskerar uppfattas som en lika blandning av dessa två ekonomiska system.
Men det system som Sverige har är ett fullständigt accepterande av marknadsekonomin och privat sektor.
Dock har marknadsekonomin regler som bland annat ger inkomster av tillväxten att nyttja för saker vi valt att organisera som gemensamma angelägenheter. Dessutom har vi en offentlig sektor som fungerar på annat sätt.
Vår välfärdsstat har alltså både privat och offentlig sektor, men detta är knappast ett system baserat på 1 del USA och 1 del Sovjet.
<b>Oense om ordet</b>
Jag tror att Stig Breström och jag är fullständigt överens om att det ekonomiska system vi har idag är bra med reglerad marknadsekonomi och stor offentlig sektor.
Det vi är oense om är vad socialdemokratins partiprogram bör sätta för någon benämning på det hela. Jag kallar det marknadsekonomi i en välfärdsstat, medan Breström anser det nödvändigt att använda ordet blandekonomi. Partistyrelsen har ändrat inställning och är nu tydligen överens med Breström.
Jag tror inte att någon på kongressen kommer att yrka att ordet blandekonomi stryks. Skulle så vara fallet är jag säker på att det inte går igenom. Blandekonomi är inte alls ett lika ifrågasatt begrepp som marknadsekonomi av socialdemokrater.
<b>Fortsatt förvirring</b>
Stig Breström kan nu glädjas över partistyrelsens förändring i programförslaget på denna punkt medan jag tycker det är tråkigt.
Jag tror som sagt att det inte skiljer särskilt mycket i vår uppfattning när man dissekerar begreppen, men anser det olyckligt att använda ett ord som blandekonomi eftersom det behöver förklaras för att inte riskeras missuppfattas.
Och trots de nya skrivningarna om blandekonomi hoppas jag att även Stig Breström vågar erkänna att socialdemokratin accepterar marknadsekonomin. I annat fall är blandekonomins återkomst verkligen en återkomst av fortsatt förvirring och hyckleri.